Översvämningar, ras, skyfall och skogsbränder. Det är vad vi kommer att minnas av den svenska sommaren 2014. Det är hög tid för en nationell klimatanpassningsplan.
Regeringsförklaringen slår fast att ”förändringar av klimatet medför att vi i ökad utsträckning kan drabbas av extrema väderhändelser. Det kräver både klimatanpassning och stärkt krishanteringsförmåga”. Därmed kan Sverige få en nationell klimatanpassningspolitik. Riktlinjerna bör vara:
Bortom plåsterpolitik, som den ”klimatakut”, som föreslagits för att avlasta kommuner som drabbas av klimatförändringarna. Att tillsätta en klumpsumma för kortsiktiga åtgärder löser inte problemen, utan kan rentav motverka en nödvändig anpassning av vårt samhälle i grunden.
Samhällsplanering måste med. I diskussionen om framtida dricksvattentäkter, förändring av strandskyddslagstiftningen och mycket annat måste klimatanpassning finnas med.
Samhällsmönster måste utmanas. Översvämmade vägar blir vanligare, även efter att vi satt upp skyddsvallar och utökat avloppskapaciteten. Det viktigt att klimatanpassa våra resmönster så att inte ekonomin stannar av när vi inte kan ta oss till jobbet. Det bör bli enklare att till exempel arbeta hemifrån och ha webinarium, med välfärdsvinster även i den icke-översvämmade vardagen.
Tydlig ansvarsfördelning. Efter skogsbranden i Sala var det oklart vem som skulle betala vad av fastighetsägare, skogsbolag, kommun, stat och försäkringsbolag. I takt med att klimatrelaterade katastrofer blir vanligare, blir det allt mer akut att de ekonomiska bördornas fördelning klargörs.
Ökad information. Är den som köper en strandnära villa medveten om var vattenlinjen troligen går om 30 år? Vet den som tecknar hemförsäkring om skyfallsrelaterade översvämningar ersätts eller räknas som force majeure? Kunskapen om klimatförändringarna ökar men anpassningsdelen släpar efter – bland annat för att ingen statlig aktör har ett tydligt ansvar.
Best practice. I valet av kostnadseffektiva åtgärder med bästa möjliga sidoeffekter kan vi dra nytta av det arbete som redan skett lokalt och regionalt, med samlade ”best practice”-exempel.
Lyft blicken. Väder och klimat tar ingen hänsyn till gränser. Därför är det till exempel rimligt att fokusera på Tornedals- och Öresundsregionen snarare än att stanna vid landsgränsen. Därtill måste vi stärka vårt anpassningsarbete i utsatta länder, bland annat genom FN:s befintliga adaptionsfond och nya klimatfond.
Klimatet förändras förfärande fort. Anpassningen måste påskyndas.
Mattias Goldmann
vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores
Lisa Höglind
anpassningsresearcher Fores