Vad är en klassresa nuförtiden?
Tage Danielsson sammanfattade gårdagens så här: SKF, LO, ABF, TV – SKF, PR, TCO, DN, TV – SKF, VD, SAF, SvD, TV – ATP, KDS, TV.
I dag skulle man kunna travestera med följande: Gymnasiestudier, Paradise Hotel, Föräldrahemmet, Youtube – Arbetslöshet, Paradise Hotel-deltagare, Hyresrätt, Youtube – Frivilligarbete, TV-stjärna, Bostadsrätt, Youtube – Kapitalavkastning, Prinsessa, Slott, Youtube.
Förr fanns ett bildningsideal. Arbetarna deltog i studiecirklar, röstade på S, betalade skatt för att bygga ut folkhemmet och drömde om att barnen skulle erbjudas en längre skolgång för att få ett bra jobb och högre status. Det var eftersträvansvärt att bli lärare.
I dag drömmer många om att bli kända. Man vill jobba med att synas, leva i symbios med kvällspressen och bli bjuden på kändisfester.
Varför skulle man vilja bli lärare?
Våren 2014 sökte tre personer till högstadielärarutbildningen i biologi. Beror det på att läraryrket inte längre ger en bra lön eller på att yrkets status har minskat? Eller handlar det om att lång utbildning och höga betyg är långt mindre viktigt än tidigare för att tjäna pengar?
Välfärdspolitiken har under lång tid främst inriktat sig på ekonomisk omfördelning och på att ge alla en bra utbildning. Lönarbete och skatteinbetalningar har varit kärnan i folkhemmet. Nu utmanas detta av två trender.
För det första blir det allt viktigare att känna rätt personer och ha rätt rykte för att få ett jobb. Den meritokratiska arbetsmarknaden må alltid ha varit en chimär, men den har ändå varit en gemensam målbild.
För det andra är det inte som vanlig löntagare man blir rik, utan genom att ha ett ekonomiskt kapital. Att man har ett aktiebolag, får avkastning på börsen eller äger en bostad i ett bra läge är långt viktigare än varje löneförhandling.
Därför har hemmet blivit centralt. Det påverkar i vilka kretsar man rör sig, vilken status man har och vilken ekonomi man får som pensionär. Att ha en bostadsrätt på ett eftertraktat ställe har på senare år inneburit en ren vinstaffär, medan de som bor i hyresrätt, eller i villa på en utflyttningsort, drar en nitlott.
Här kommer vi att få se verkligt stora skillnader och frågan är hur det kommer att tas emot när polletten trillar ner hos fler. Just nu ligger fokus på bostadsbristen och att vi kan stå inför en bostadskrasch. Få betonar de långsiktiga konsekvenserna för människors livsval och livschanser.
För vad betyder det för samhället att det är mer lönsamt att satsa på rätt bostad i stället för på rätt yrke? Jo, vi får ännu tydligare vinnare och förlorare, insiders och outsiders.
Även goda värden riskerar att gå förlorade, såsom strävan efter att göra sitt bästa, förkovra sig, skapa nytt, arbeta hårt och vara en bra granne. Därför är det viktigt att Riksbanken ser till att hålla penningvärdet stabilt, att regeringen ger fler möjlighet att äga sitt hem och att kulturbärande yrken såsom lärare återfår sin stjärnstatus.
Sofia Nerbrand
ordförande för tankesmedjan Bertil Ohlininstitutet och fristående krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån
Man vill jobba med att synas, leva i symbios med kvällspressen och bli bjuden på kändisfester.