I 40 år har folk på landet sagt till dem som är duktiga: ”Flytta in till staden och bli något”.
I många fall är det nödvändigt eftersom det är där de flesta utbildningarna och kvalificerade jobben finns.
Det är inget fel med det. Samtidigt som det har varit destruktivt. Det värsta är att vi än i dag gör på samma sätt, samtidigt som vi frågar oss hur landsbygden ska överleva.
En växande stad är kostnadseffektiv så länge den växer. Det beror bland annat på att folk som flyttar in redan är vuxna och till stor del utbildade.
Men när en stad slutar växa är den inte längre kostnadseffektiv. Det innebär att staden hela tiden måste växa, och detta sker oftast på bekostnad av att befolkningen minskar i de mindre kommunerna runt omkring.
När ska vi inse att staden inte klarar sig utan landsbygden?
När ska vi vända trenden?
Gunilla Johansson