Varje år insjuknar fler än 1 500 personer i cancer i Västerbottens län.
En aktuell rapport från Cancerfonden visar att antalet cancerfall närmast kommer att fördubblas under de kommande 25 åren. Under samma period kan vi se fram emot dubblerade kostnader för cancervården – om ingenting görs.
Är landstinget i Västerbotten rustat för ökade kostnader och betydligt fler cancerpatienter?
I dag är sjukvården i Västerbotten skicklig på att behandla det stora flertalet cancerpatienter. Vad gäller den vanligast förekommande diagnosen, prostatacancer, är länets hälso- och sjukvård i absolut toppklass – både på att utreda och på att behandla.
Lungcancer- och bröstcancervård är andra exempel där Västerbottens läns landsting ligger långt framme.
Men landstingets uppgift är inte bara att vårda de patienter man har i dag. Landstinget måste också rusta för framtidens vård.
Därför måste hälso- och sjukvården prioritera forskningen. Att ta fram skarpare diagnosmetoder, effektivare behandlingar och nya individanpassade läkemedel är nödvändigt för att upptäcka och behandla cancer snabbare och bättre, men även för att kunna möta skenande samhällskostnader.
När fler cancerpatienter får en högre livskvalitet och snabbare återgår till vardagslivet ökar också de samhällsekonomiska vinsterna. En förutsättning för att detta ska ske är att forskningen som bedrivs i sjukvårdens laboratorier, på kliniker och mottagningar prioriteras på ett helt annat sätt än vad som görs i dag.
Sjukvårdsapparaten med ständiga och kortsiktiga besparingskrav gör att den kliniska forskningen nedprioriteras. I ett kärvt kostnadsklimat tränger den nödvändiga dagliga vården och omsorgen undan denna forskning.
Samtidigt är brist på pengar bara en delförklaring. En minst lika viktig orsak till att så få cancerpatienter deltar i patientnära studier är att den kliniska forskningen sker på undantag. Forskningstiden sys ihop som ett lapptäcke av korta perioder insprängda i det praktiska sjukvårdsarbetet.
Cancer är en av våra vanligaste folksjukdomar, var tredje person som bor i Sverige kommer någon gång att drabbas under sin livstid. För de som drabbas av sjukdomen förändras livet och diagnosen får även konsekvenser för familj och vänner.
Det är därför dags för landstinget att växla upp kampen mot cancer på allvar. Cancerfonden föreslår fyra konkreta åtgärder för att öka den kliniska forskningen.
- För det första: Mer offentliga resurser måste satsas på forskning. För varje hundralapp som i dag går till sjukvården går bara två kronor till forskningen. Det är för lite.
Behov av monitoreringsresurser, forskningssjuksköterskor, IT-system samt biobankssystem med tillgång till nationella patientkohorter är grundläggande för att kunna genomföra klinisk forskning. I dag bildar de flaskhalsar som inte bara kommer att stoppa upp den ansträngda kliniska forskningen inom vården.
Genom utökat stöd för infrastrukturen från både landstinget/regionen och staten skulle stora vinster kunna göras. De offentliga investeringarna i forskning i sjukvården behöver fördubblas så att nya moderna läkemedel och vassare behandlingsmetoder kan tas fram.
- För det andra: 20 procent av alla cancerpatienter i Västerbottens län bör ingå i kliniska studier senast 2018. Genom att öka andelen patienter i klinisk forskning får fler tillgång till ny typ av diagnostik och behandling. Sjukhusen får möjlighet att utveckla nya arbetssätt och metoder.
- För det tredje: Säkerställ sjukvårdspersonalens möjligheter att forska. Forskande vårdpersonal saknar tid, resurser och administrativt stöd. Landstinget behöver underlätta och uppmuntra forskning via lönesättning och meritering.
- För det fjärde: Förtydliga sjukvårdens forskningsansvar i varje avtal. I varje avtal som sluts måste landstingen säkra att de beställer forskning, på samma sätt som de beställer vård. Avtalen måste innehålla tydliga mål som mäts och följs upp varje år.
Vi vet att en satsning på patientnära forskning leder till bättre och effektivare cancervård.
Vi vet också att dagens forskning är morgondagens vård.
Det är hög tid att landstinget i Västerbotten växlar upp satsningen på klinisk forskning för att tackla de utmaningar som väntar runt hörnet.
Sara Brodahl