Världen förändras snabbt.
En procent av jordens befolkning äger lika mycket som resten av alla människor. Med ökade klyftor är risken uppenbar att det leder till uppror bland befolkningen.
Men sådan är den finansmarknad som tillåts fungera i frihet utan ett globalt tvingande regelverk, som ser till att avarterna försvinner, och där marknaden kan fungera till allmän nytta. En hållbar ekonomisk tillväxt som bidrar till att utrota fattigdomen är ju något som både seriösa liberaler och socialdemokrater önskar sig: ”Marknaden är en utmärkt tjänare, men en usel herre.”
Den sociala oron utnyttjas av odemokratiska krafter som hellre ser en stark ledare än demokrati. Dessutom lovar ledare på olika håll i Europa att om vi bara får sköta oss själva i vår nation så löser det mesta sig. Högerextrema nationalister firar triumfer på många håll just nu och det borde oroa alla som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.
På ett möte i Sverige under våren, där jag pratade om Europas utmaningar, kom en åhörare fram efteråt och ville prata. Hans åsikt var att demokratin är för trög och klarar inte av de stora utmaningar som världen står inför: ”Kanske har de rätt som säger att en tydlig och handlingskraftig ledare är bättre en demokratins tjafsande.”
Att ifrågasätta demokratin som styresform har blivit möjligt även i vårt land – och det oroar mig mycket.
Om inte de västerländska demokratierna klarar av att leverera ett bättre liv för medborgarna så sprider sig denna uppfattning. När Kina arbetar i de Afrikanska länderna så marknadsför de inte bara sitt land utan även sitt sätt att styra med diktatur.
När högerextremister sitter i regeringar i allt fler länder i Europa och förändrar styrelseskicket, inskränker mediefriheten, utövar politisk styrning över rättsväsendet med mera så är syftet att stanna vid makten. Bovarna är ”de andra” oavsett om det är flyktingar, EU-politiker eller landsförrädarna i de andra inhemska partierna.
Det kanske är dags för en tvärpolitisk folklig resning till förmån för demokratiska grundvärderingar och mobilisering för mänskliga rättigheter och solidaritet. Där har liberaler och socialdemokrater en viktig uppgift.
Men då måste den globala finansmarknaden regleras – annars hotar kapitalismens avarter demokratin.
Jens Nilsson
socialdemokratisk Europaparlamentariker
Att ifrågasätta demokratin som styresform har blivit möjligt även i vårt land.