Efter ett halvårs ökenvandring har regeringen nu lagt fram sin vårbudget.
Vi vet därmed vilka prioriteringar som de rödgröna partierna har för Sverige.
Det är tydligt att det inte handlar om att skapa nya jobb.
Tvärtom är det en jobbfientlig budget från första till sista sidan. 80 procent av regeringens skattehöjningar, på sammanlagt 27,3 miljarder kronor, är på jobb och företagande.
I ett dåligt försök att kompensera lägger regeringen 660 miljoner kronor på en ”näringspolitisk offensiv”.
Det är ett skambud till landets jobbskapare. Statsminister Stefan Löfvens (S) jobbsaldo hamnar på minus 26,6 miljarder kronor.
En grupp som särskilt hamnar i kläm är ungdomar. Genom kraftigt höjda arbetsgivaravgifter för unga människor riskerar Stefan Löfven att tusentals jobb går förlorade.
Så sent som dagen innan budgeten presenterades konstaterade Konjunkturinstitutet, regeringens egen expertmyndighet, att höjningen dämpar sysselsättningen.
En annan jobbfientlig åtgärd är sänkningen av rotavdraget. Skatteverket konstaterade redan 2011 att avdraget gjort 44 000 svarta arbeten vita.
Pengarna man tar från vanliga hantverkare och rotköpare i hela landet ska användas för att smörja byggherrar i storstäderna med statliga subventioner.
Dessutom är minskningen ett löftesbrott av stora mått. Före valet lovade Stefan Löfven att inte röra rotavdraget. Det löftet sviker han nu.
Och det är långt ifrån det enda löftesbrottet i vårbudgeten: rotavdraget, kilometerskatten, bensinskatten och överskottsmålet.
På alla dessa punkter gav regeringen ett besked före valet och ett helt annat när man nu genomför sin första budget.
Det man borde angripa är arbetslöshet och utanförskap. I stället lägger man fokus på att göra det dyrare, svårare och tuffare för ungdomar, småföretagare och folk på landsbygden.
Och de försök till jobbskapande åtgärder som finns i budgeten är små eller verkningslösa. Som traineejobben, kraftigt subventionerade AMS-jobb för unga som har sågats jämns med fotknölarna av både facket och kommunerna.
Hur en sådan budget ska skapa fler jobb och uppfylla regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU senast 2020 är en gåta som ingen ekonom i världen, och allra minst Stefan Löfven själv, kan svara på.
Emil Källström(C)
riksdagsledamot för Västernorrlands län och ekonomiskpolitisk talesperson
Helena Lindahl(C)
riksdagsledamot för Västerbottens län och näringspolitisk talesperson
Mattias Larsson(C)
distriktsordförande Västerbottens län
Det är ett skambud till landets jobbskapare.