Sveriges regering med den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven i spetsen är en uttalat feministisk regering.
Där socialdemokratin på nationell nivå tydligt markerar och prioriterar jämställdhet ser vi lokalt i Skellefteå väldigt lite av detta hos den politiska majoriteten.
I 2030-strategin för att bli 80 000 invånare ska jämställdhet genomsyra allt arbete, men strategins prioriteringar är förvånansvärt otydliga kring hur detta ska gå till.
I kommunens årsredovisning för 2014 betonas visionen – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i – och när det gäller medarbetarperspektivet så görs en viss uppföljning av jämställdheten. Hur kommunen jobbar med jämställdhet gentemot sina medborgare är inte lika tydligt.
När Skellefteås kommunfullmäktige sammanträder den 21 april är det kommunens budget 2016 och plan 2017–2018 som står på dagordningen. Budgeten är ett utmärkt styrmedel för den som vill få tillstånd verklig förändring, till exempel mot ökad jämställdhet.
I Skellefteå kommuns budget för 2016 ser vi inte så mycket av ambitionen att vara en jämställd kommun. Att kommunen föreslår tre gånger så höga investeringsmål som tidigare år låter positivt, men ställer också krav på att en grundlig analys av resursfördelningen görs.
Det måste vara en analys som ser till vilka grupper som drar nytta av och har behov av olika investeringar. Det här gäller naturligtvis kvinnor och män, men varje seriös genusanalys tar även in andra maktaspekter så som etnisk tillhörighet, ålder, könsidentitet eller uttryck, funktionsvariationer, trosuppfattning och sexuell läggning.
I hela budgetdokumentet lyser denna analys med sin frånvaro. Utan tydlig utvärdering av könsuppdelad statistik blir det gärna lite ”rita-gissa-spring” över jämställdhetsarbetet.
Gender budgeting kallas den strategi som används både internationellt och nationellt för att synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkar i offentliga budgetar. Gender budgeting handlar om att utvärdera budgetens effekter ur könsperspektiv, att integrera genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet och att förändra resursfördelningen mellan könen utifrån resultaten av utvärderingen.
Att genomföra en jämställdhetsintegrerad budget är inget enkelt arbete. Det kräver mod, vilja, kunskap och tid.
I Sverige finns exempel av kommunal gender budgeting bland annat Örebro, Askersund, Botkyrka och Kristinehamn.
Skellefteå kommun bör dra nytta av den kompetens som finns inom den egna organisationen och inom Sveriges Kommuner och Landsting.
Vill vår kommun verkligen genomsyra jämställdhet i hela organisationen kan inte budgetarbetet stå vid sidan av.
Gabriella Rymark
föreningen Skeva
Maria Wikström
föreningen Skeva
Alexandra Sundberg
föreningen Skeva
Ulrika Höök
föreningen Skeva