I dag ser vi de största flyktingströmmarna i modern tid sedan andra världskriget.
Bland dem som kommer till Sverige är flera ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som blir nya elever i den svenska gymnasieskolan.
Med de språkkrav som gymnasiet ställer kommer inte alla att klara av sina studier. Det är inte acceptabelt, varken för individerna eller för arbetsmarknaden. Därför behövs nya arbetssätt inom gymnasieskolan.
Att förbättra integrationen i gymnasiestudierna är att förbättra arbetsmarknadspolitiken. Den akademiska nivån på kurserna i de nationella programmen är högre än vad många elever kan lära sig för att hinna ta sin gymnasieexamen innan de fyller 20 och inte längre är gymnasieskolans ansvar.
Konsekvensen av detta blir att till exempel en 17-åring som gått full skolgång i sitt hemland blir stående stampandes i den svenska gymnasiegången. Förutsättning att hinna lära sig tillräckligt god svenska blir för dessa elever små.
Enligt arbetsförmedlingen är en gymnasieexamen en biljett in på arbetsmarknaden. När vi har nyanlända elever som inte klarar av kraven för en gymnasieexamen i framförallt svenska blir situationen ohållbar för dessa.
Gymnasiet måste utifrån det anpassas så att nyanlända ungdomar kan få ett jobb och bli en del av samhället, inte fastna i gymnasieskolan och i värsta fall ramla ut ur gymnasiestudierna utan examen eller kunskaper och färdigheter som leder till anställning.
Vi vill utveckla gymnasieskolans arbetssätt för att ge de nyanlända eleverna en realistisk chans. Att låta teoretiska krav i större utsträckning bli praktiska är precis vad Västerbotten och delar av den här elevgruppen behöver.
I rapporten ”40 000 nya medarbetare behövs fram till 2025” presenteras en rad strategier för hur Västerbottens kompetensförsörjning ska räddas. En rekommenderad strategi är ett utökat arbetskraftsutbud med särskild hänsyn till nyanlända. Rapporten lyfter även det stora behovet av arbetskraft inom bland annat inom tillverkning och jord- och skogsbruk.
Att få möjligheten att genomgå en utbildning av betydligt mer praktisk grund gör att elever tar sig vidare i livet. Möjligheten till att få akademisk tillhörighet finns fortfarande kvar via vuxenutbildning senare, men då med en mycket starkare språkkunskap som en tid på arbetsmarknaden ofta ger.
”Plug In 2.0” är ett regionalt projekt där ett antal grund- och gymnasieskolor i regionen jobbar på helt nya sätt med de nyanlända eleverna med syfte att minska antalet av dem som lämnar gymnasieskolan utan examen eller med kompetenser som gör dem anställningsbara.
I till exempel Vilhelmina realiseras detta genom att en grupp nyanlända elever varvar skogsarbete med ordinarie kärnämnen, vilket ger dem helt nya förutsättningar.
Att våga satsa på en mer praktisk gymnasiegång för de elever som verkligen behöver det och luckra upp de akademiska kraven kan vara ett sätt att stärka Sveriges och Västerbottens integrationsarbete, något som är högt efterfrågat i tider som dessa.
Med hjälp av den erfarenhet som projektet vetenskapligt säkerställt kan gymnasieskolan bli ett av de viktigaste verktygen för att vi ska klara integrationen. Det är hög tid att gymnasieskolan utgår från de nyanlända elevernas behov och förutsättningar så att fler kan få ett liv i Sverige – det vinner alla på.
Bertil Almberg