När landsbygdens företrädare diskuterar Sveriges framtid blir det ofta utifrån vad som saknas i dessa regioner – eller vilka drömmar som inte ser ut att gå i uppfyllelse.
Man jämför sig regelmässigt med storstädernas befolkningsutveckling, arbetsmarknad och service.
Visserligen är det så att de regionala klyftorna i landet växer oroande kraftigt. Ledande politiker och företagsledare tycks se enbart till storstädernas oomtvistliga fördelar när de styr infrastrukturens utbyggnad och jobbens placering.
Å andra sidan investerar och arbetar tiotusentals entreprenörer varje dag för att minska klyftorna och bygga ett Sverige i balans – som alternativ eller komplement till storstädernas lockelser. Den tredjedel av befolkningen som finns kvar på landsbygden är ju trots allt en form av bevis på att fördelarna överväger nackdelarna.
Om framtiden vet vi väldigt lite men tecknen på vad som kan hända är ändå inte helt osynliga. Klimatutvecklingen kan gynna de i dag glesbebyggda regionerna medan större tätorters närhet till stigande havsnivåer kan bli ett allt större problem.
Medborgarnas intresse av högre matkvalitet och större insyn i produktionen av livsmedel kan öka intresset för Inlandets matproduktion. Upptrissade priser på bostäder i storstäderna gör landsbygden attraktiv och den höga stressnivån på storstädernas arbetsmarknad kan stimulera fler människor att byta boendemiljö – eller dela sitt boende mellan land och stad.
Storstäderna har inte bara fördelar och landsbygden inte enbart nackdelar.
Inlandet rymmer i dag attraktiva tätorter och byar, varierande och unika natur- och kulturupplevelser. De många väl utbyggda fjällmiljöerna, de otaliga och varierande vandringslederna, den säregna floran och faunan, de miljöklassade ädelfiskevattnen samt den syrerika luften tillhör alla de kvaliteter som människor av alla åldrar prioriterar allt högre upp på sina välfärdslistor.
Men norra inlandet handlar inte bara om naturscenerier och semestermål. Här finns de resurser som krävs för omställningen till ett hållbart Sverige. Här finns framgångsrika, innovativa företag som ger jobb och utveckling.
Det är nära till flera universitet och specialistsjukhus finns från Kiruna i norr via Östersund till Karlstad i söder. Infrastrukturen i övrigt utvecklas – om än inte i önskad takt – så att högkvalitativa jobb kan utföras nästan var som helst i regionen – inte minst tack vare de nya IT-näten.
Utbyggnaden av vägar och järnvägar efter hela Inlandsvägen och Inlandsbanan med tvärbanorna gör det alltmer möjligt att erbjuda en transportinfrastruktur som gynnar både besöksnäringar och de diversifierade industriföretagen efter hela norsksvenska gränsen.
Planerna på en återställd Inlandsbana mellan Mora och Kristinehamn skapar en fullödig transportmiljö i hela området anpassad till dagens och morgondagens näringslivsstruktur.
Sveriges Inlandsregion – som växer ihop med Norges stora fjällområden – är landets största potentiella framtidsregion. Här finns kolossala och mångfaldiga resurser som stärker Norden som Europas mest exklusiva tillväxtområde – socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Att göra inlandsregionen till ett gemensamt nordiskt framtidsprojekt har bara börjat.
Karin Malmfjord