När kvinnors ledarskap uppmärksammas gäller det ofta bristen på det i privata bolag. Sällan lyfts alla kvinnor som sitter på hälften av de högsta chefsposterna i välfärden. Där har näringslivet mycket att lära.
När det pratas om kvinnorepresentation är det ofta de privata bolagsstyrelserna och ledningsgrupperna som står i centrum. Att könsfördelningen där är under all kritik håller vi med om. Så hur vore det att vända blicken mot en sektor som faktiskt lyfter kompetensen hos både män och kvinnor?
Av alla toppchefer inom kommuner och landsting är drygt hälften kvinnor. I privata aktiebolag är var tionde vd kvinna. Medan glastaket långsamt höjs i näringslivet har välfärdens kvinnor redan spräckt det.
Inom välfärden har det skapats en positiv spiral där kvinnors chefskap är naturligt. Det handlar inte bara om kompetens utan också om möjligheter att avancera. Och om synen på ledarskap som något för både kvinnor och män.
Näringslivet kanske ursäktar sig med att det är mer krävande att styra privata bolag än att driva vård, skola och omsorg som politiker har utformat. Men välfärdens organisationer är komplexa och förknippade med stort ansvar och hård granskning. Dessutom suddas gränserna mellan privat och offentligt ut i takt med att företagande blir en viktig del av välfärden.
För att belysa det angelägna och krävande arbete som kvinnor på toppositionerna gör har Dagens samhälle för andra året i rad gått igenom hundratals chefer inom både privat och offentlig välfärdssektor. Resultatet är den årliga rankingen av Välfärdens 100 viktigaste kvinnor.
Dagens samhälles granskning visar hur omfattande ansvar dessa kvinnor har för vår gemensamma välfärd: - Tillsammans har de ett budgetansvar på över 430 miljarder kronor. Nästan hälften av dessa pengar står topp tio ensamma för.
- Totalt ansvarar de för över 400 000 anställda. Bara topp tio har över 122 000 medarbetare under sig.
Cheferna på vår lista står ofta i skuggan av politikerna. Men det är de som dagligen ser till att våra skattepengar blir till vård, skola och omsorg. Det är ett tufft jobb. Välfärdscheferna har sällan total makt över intäkter och kostnader. Organisationerna, särskilt i offentlig sektor, är stora och beslutsprocesserna långsamma. Politiker är ombytliga och vindkänsliga, fackens makt är större. Cheferna har små möjligheter att belöna bra medarbetare och ge incitament.
Vår lista är en symbol för alla kvinnor som för egen kraft tagit sig upp i välfärdens chefshierarki och som i dag omsätter politiska ord i handling. Och det är nog ingen slump att Svenskt Näringslivs nya vd, Carola Lemne från Praktikertjänst, rekryterats ur den grupp som förra året hamnade i topp fem på Dagens samhälles lista.
Bland välfärdens viktigaste kvinnor finns landstingsdirektörer, kommundirektörer och förvaltningschefer. Där finns verkställande direktörer, generaldirektörer och sjukhuschefer. Där finns kvinnor som disputerat och haft både privata och offentliga arbetsgivare. Där finns undersköterskor och lärare som klättrat uppåt och blivit en kraft att räkna med inom välfärdens toppskikt. Där finns välfärdsentreprenörer som vågat lämna det trygga kommunjobbet för att visa att det går att göra saker på ett nytt och annorlunda sätt.
De 100 kvinnorna på vår lista har inte fått sina chefsposter på grund av sitt kön, utan för att de är skickliga på det de gör. Det finns många fler kvinnor som dem, både i offentlig och privat sektor.
Mats Edmanchefredaktör Dagens samhälle
Kina Lundqvistjournalist Dagens samhälle