Arbetslösheten stiger i glesbygder.
Små företag slås ut och läggs ner.
Förslag från regeringen, till exempel kilometerskatten, förstärker utvecklingen.
Denna negativa trend är naturligtvis allvarlig, men inte omöjlig att bryta. En undersökning gjord av Småföretagarnas riksförbund visar att arbetslösheten är lägre i glesbygdskommuner som förlitar sig på arbeten i nystartade företag i stället för i redan existerande.
Därför måste trenden brytas så att även existerande företag kan överleva på sikt – och växa.
Så gott som dagligen kommer rapporter om neddragningar i den kommunala servicen. Det påverkar befolkningen i bygden och blir till en ond spiral.
Människor flyttar, framförallt de unga.
I en rapport från Saco (Sveriges akademikers centralorganisation), publicerad 2013, framkom det att ungdomsarbetslösheten i glesbygdskommuner var dubbelt så hög som i förortskommuner till storstäder.
När människor flyttar drabbas inte bara den kommunala servicen. Ortens kanske enda butik och bensinmack tvingas lägga ner och det finns ofta inte ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för att få behålla bank och post.
Ännu ett samhälle är på väg att dö.
Men så behöver det inte vara. Regering och riksdag kan vända denna trend, men då måste heliga kor slaktas, ideologiska skygglappar avlägsnas. Vikten av att stimulera små företag att bildas och vilja växa måste underlättas och inte som nu försvåras och fördyras.
Småföretagarnas riksförbund har undersökt 110 glesbygdskommuner, vilka klassas som kommuner med låg befolkningstäthet av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Resultatet visar att nya och växande företag spelar en avgörande roll för utvecklingen i glesbygdskommuner.
Ju fler som jobbar i nystartade företag desto lägre arbetslöshet. Framförallt gäller det ungdomsarbetslösheten. De tio kommuner som har det högsta företagandet har 32 procent lägre arbetslöshet och 47 procent lägre ungdomsarbetslöshet än genomsnittskommunerna.
Det här betyder att glesbygden behöver många nya och växande företag för att skapa förändring och blåsa liv i samhällen som är på väg att utarmas.
Det vilar på mångas ansvar att hjälpa till och skapa förutsättningar för detta – men det är bråttom.
Småföretagarnas riksförbund har en rad förslag som skulle kunna underlätta för företagare i glesbygd och som kan vara nyckeln till glesbebodda kommuners överlevnad.
- Reformer på kommunal nivå med förändrade attityder och större kompetens om företagande.
- Förenklad administration av lokala tillstånd och licenser.
- Undvika överimplementering av statens beslut, det vill säga inga extra pålägg på lokala regler.
- Inrätta ”one stop-shops” som kan ge företagen hjälp med kommunala och statliga ärenden.
- Ge garantier om handläggningstider för snabbare hantering av ärenden.
- Underlätta tillväxt och att driva företag genom en tillväxtfrämjande syn på stadsplanering/bygglov.
- Gör en översyn av kommunens drift av näringsverksamheten. Kommuner och landsting bör undvika att driva egna bolag – såvida inte särskilt goda skäl finns.
- Inför ett friår för krångliga regelverk. Under det första verksamhetsåret borde företagare bara behöva anpassa sig till de grundläggande reglerna.
- Stärk småföretagens kapitalförsörjning exempelvis genom att låta företagen behålla ännu inte skattade pengar i bolaget för att kunna förbereda en expansion.
Om de här förslagen genomfördes skulle många dörrar öppnas för människor som vill starta företag.
Det skulle vara bra för glesbygden och det skulle vara bra för Sverige.
Leif Svensson