Hoppa in i tidskapseln så reser vi till 2030

Debatt. Nästa vecka inleds Bizbuz, Skellefteås näringslivsdagar. Det är ett forum för dem som vill lära sig mer om näringslivet i regionen och tillsammans blicka framåt med nya idéer och tankar. Att viga fler dagar till att mötas kring frågor som rör Skellefteås näringsliv och framtiden är bra. Det behövs mer sådant. Samtidigt ser vi att debatten om Skellefteås näringsliv ofta utgår ifrån hur det ser ut i dag, vad som är bra och vad som måste bli bättre, i stället för de mer visionära idéerna om hur det skulle kunna se ut. Utifrån detta koncept fick ett antal aktörer i uppdrag att ”visionera” om Skellefteås näringsliv 2030 och bidra med sina reflektioner kring Skellefteås framtida näringsliv.

Not Found2017-01-11 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

År 2003 fick North Kingdom uppdraget att skapa en framtidsvision åt Vodafones 400 miljoner kunder globalt.

Mobil kommunikation var temat och man ville visa hur den snabba utvecklingen inom området skulle förändra människors beteende i grunden på 15 års sikt.

Tillsammans med forskare från KTH (Kungliga Tekniska högskolan) tog vi fram en rad olika koncept. Så här i efterhand kan vi konstatera att många av de koncept vi tog fram kändes väldigt avlägsna då, som surfplattan, den smarta klockan, jobba i molnet och kommunicera i realtid över video.

Men det blev verklighet inom bara sju–tio år, halva tiden mot vad vi trott.

Att i dag gissa hur vår framtid kommer se ut om 15 år är ännu svårare. Förändringens takt ökar på alla plan och drivs på av den snabba teknikutvecklingen. 90 procent av all data vi har i dag existerade inte för två år sedan. Kvantdatorer, datorer som är 100 miljoner gånger snabbare än de vi har i dag, står runt hörnet.

Det handlar inte längre om vad vi gör med tekniken utan vad tekniken gör med oss människor.

Vetenskap och teknik har närmat sig den punkt där det enda som begränsar det vi människor kan skapa är vår egen fantasi.

Så frågan är då hur vi kan vidga gränserna för vår fantasi? Hur kan vi tillåta oss att drömma om sådant som i dag känns onåbart?

Henry Ford sa en gång att om han frågat människor om vad de ville ha så skulle de ha bett om snabbare hästar i stället för bilar …

Jag har valt att göra min framtidsvision till en scenariobeskrivning. Så hoppa in i tidskapseln så reser vi till 2030.

Året är 2030. Jag anländer hem till Skellefteå efter en affärsresa till Kina, som dominerat världsekonomin de senaste tio åren. Jag kliver ur min hyperloop pod på Skellefteå Spacestation, det som en gång var Skellefteå Airport.

Hyperloop har med sitt globala nätverk av lågtryckstunnlar på väldigt kort tid blivit ett miljövänligt och snabbt sätt att resa till olika delar av världen.

Febril aktivitet pågår på Skellefteå Spacestation. Sedan rymdindustrin i Europa sedan fyra år tillbaka förlagt sitt nav för kommersiella rymdresor här, har området vuxit till ett globalt centrum för forskning och utveckling. Att Space X förlagt avfärden för sin andra bemannade Marsfärd hit har intensifierat aktiviteten avsevärt.

Jag kryssar mellan de grupper av kinesiska turister som är här för att ta del av kontrasten mellan den sista stora vildmarken och den utomjordiska upplevelsen att blicka ner på vår planet från 40 000 meters höjd.

Utanför hoppar jag in i ett av Skellefteå Bils fordon för att åka in till staden. De har en flotta av eldrivna förarlösa bilar över hela Skellefteå som kommer på beställning inom fem minuter. Bilköer är ett minne blott.

På vägen in till staden passerar jag porten till det som blivit en av Europas största turistattraktioner: Lapland Wilderness Park – det största sammanhängande området för naturupplevelser i norra Europa.

Kronan på verket är ett antal gigantiska beboeliga älgar som är utspridda över området. Människor kommer från hela världen för att jaga, fiska eller bara vara nära natur och djur.

Min bil närmar sig staden och där det en gång låg ett stort grustag byggs nu för fullt ett datacenter. Det är det sjätte stora datacentret som byggs inom Skellefteå på kort tid. De stora internationella aktörerna inom datalagring har på sistone slagits om de bästa platserna i kommunen. Kombinationen av stabil berggrund, grön energi, fiber i absolut världsklass och möjligheten att ta del av Bolidens utvinningscentral för elektronik är lockande för många internationella företag.

Skellefteå kommun har varit på tårna sedan energiskatten sänktes och kan erbjuda en grön attraktiv helhetslösning för företag med energiintensiv verksamhet.

Mitt fordon svänger av Burträskvägen och det område som en gång var kommersiella köplador på rad har transformerats till att bli ett naturnära campus för en rad olika internationella forsknings- och utbildningsinstanser.

Campus har vuxit genom att man i slutet av 2010-talet genomförde strategiska satsningar bland annat på spelutbildningar och de traditionella industrierna gruv-, energi- och träteknik. Dessutom har tanken med att vara fysisk hub för utlokaliserade utbildningar från till exempel Stanford visat sig vara oerhört lyckad.

Jag åker över bron in mot centrum och min blick passerar över det nya vackert upplysta bostadsområdet som uppförts på öar mitt i älven och som med gångbroar anslutits till fastlandet. Området är helt självförsörjande på el. Skellefteå kraft har bidragit med många nya innovationer inom småskalig elproduktion.

Skellefteå Science City (SSC) har det senaste decenniet verkat som ett nav i att attrahera nya människor, företag och idéer till staden. Många internationella företag har lotsats hit genom att SSC kunnat erbjuda en progressiv stad som kan utnyttjas som testbädd för nya produkter och tjänster och i mötet med gammal lokal industri som konstant försökt förnya sig har ljuv musik uppstått. Bygden upplever att den fjärde industriella revolutionen har lyft regionen till oanade höjder.

Passerar ett centrum som spirar som aldrig förr. Småskalig handel med lokalproducerade varor bedrivs i princip i varje gathörn. Vertikalodlade livsmedel har inneburit en revolution för den lokala livsmedelsproduktionen och många gamla industrilokaler används nu till ändamålet.

I centrum av allt detta ståtar ett kulturhus som med sitt mod att vara i framkant har blivit erkänt i hela norra Europa med sin modell att engagera unga vuxna. Utbytet med de stora kulturstäderna i världen har gjort att Skellefteå numera känns som en internationell stad.

Bilen svänger in på Storgatan 32. Trots att vi numera är ett stort globalt företag har vi fortfarande vårt högkvarter i Skellefteå. Stiger in på kontoret, tar av mig skorna och går in på mitt rum. Känns tryggt att så lite ändå har förändrats de senaste tio åren.

David Eriksson

North Kingdom

Det handlar inte längre om vad vi gör med tekniken utan vad tekniken gör med oss människor.

Läs mer om