Oppositionspartierna nöjer sig inte med att ha världens högsta skatter, de vill ta den svenska skattesatsen till helt nya nivåer. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha närmare 60 procents marginalskatt. Men inte ens det räcker för att finansiera deras bidragslinje. Oppositionspartierna vill därför höja ytterligare skatter och även införa ett par som är helt nya, förändringar som framförallt kommer att drabba ungdomar, familjer och landsbygden.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill höja skatten för att anställa unga med cirka 14 miljarder kronor. Det innebär att det kommer att kosta cirka 3 800 kronor mer per månad att anställa en person under 23 år. Oppositionspartiernas höjda skatter för unga innebär att 16 500 jobb kan försvinna.
Förutom att göra det svårare för ungdomar att skaffa jobb vill oppositionspartierna ytterligare försämra den ekonomiska situationen för familjer. Med höjda bensin- och miljöskatter på som mest 17,3 miljarder kronor, återinförd arvsskatt och höjd fastighetsskatt på 5,9 miljarder och dyrare rot- och rut-avdrag för nästan 10 miljarder kommer den ekonomiska situationen för många familjer att bli sämre.
Tillsammans med den höjda skatten för ungdomar och fördubblad restaurangmoms på 5,6 miljarder kronor kommer det att bli mycket svårare för barnen att ”flyga ut” ur hemmet. Oppositionspartierna passar också på att ge landsbygden en dödsstöt med en kilometerskatt på 4 miljarder kronor och höjd bolagsskatt på nästan 18 miljarder. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår skattehöjningar på totalt 25 till 70 miljarder kronor.
Är det mycket pengar som borde räcka till många förbättringar? Ja, det är det. Men tyvärr väljer oppositionspartierna att använda pengarna för att bygga ut bidragssystem. Deras förslag leder till mellan 70 000 och 140 000 färre jobb. De gör det mer lönsamt att inte arbeta och lämnar skattebetalarna kvar med notan.
Oppositionspartiernas politik är ett direkt hot mot jobben, välfärden och den svenska ekonomin. Deras förslag tränger undan resurser som hade behövts till bland annat infrastruktur och välfärd. Socialdemokraternas satsningar på infrastruktur och sjukvård i deras budget är tre respektive åtta procent, satsningarna på bidragstransfereringar och arbetsmarknadspolitik är 56 procent. Det är precis samma bidragslinje som tidigare, förklädd i nya skattehöjningar och tomt prat om jobb och välfärd.
Moderaterna och alliansen ser utmaningarna som finns. Det är tydligt att arbetslösheten är för hög och att vi måste stärka skolan ytterligare. Men till skillnad från oppositionspartierna har vi en politik som är bevisat framgångsrik för både jobb och välfärd. När vi sänker skatten gör vi det för att få fler i arbete, en starkare ekonomi och mer resurser till välfärden.
Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har antalet sysselsatta ökat med 200 000 personer och utanförskapet har minskat med lika många. Antalet förtidspensionerade har minskat från 555 000 till 386 000 personer. Jämfört med 2006 och rensat för inflation har skatteintäkterna ökat med 40 miljarder kronor i år, trots att vi har sänkt skatterna. Resurserna till skola och utbildning, hälso- och sjukvård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta, har ökat med 40–70 miljarder kronor mellan 2006 och 2012.
Det finns inget motsatsförhållande mellan sänkta skatter och en starkare välfärd. Det enda motsatsförhållande som finns är det mellan oppositionspartiernas bidragslinje och deras löften om fler jobb och mer resurser till välfärden.
Elisabeth Björnsdotter Rahm(M) riksdagsledamot för Västerbottens län