Sverige har i dagsläget hög ungdomsarbetslöshet, sett ur ett nordiskt perspektiv.
Våra medlemsföretag inom besöksnäringen, handeln och tjänstesektorn har trots en lång lågkonjunktur kunnat nyanställa. Hos oss har många fått sitt första jobb. Trots det finns ett fortsatt stort behov av att skapa ännu fler jobb som kan komma unga och oerfarna till del.
Med det som bakgrund riskerar en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga att avsevärt försämra en redan problematisk situation. Den aviserade avgiftshöjningen kommer i ett slag att göra varje ung anställd drygt 45 000 kronor dyrare varje år. För det företag som är litet, har små marginaler, eller flera ungdomar anställda, får en sådan höjning mycket märkbara konsekvenser.
Om den ekonomiska planering som företagen i dag följer kullkastas, genom kraftigt ökade personalkostnader, så måste en anpassning ske, och det kommer tveklöst att leda till besparingar. Anställda kommer sägas upp, heltidsjobb kommer att bli deltider och sommarjobb och extraarbeten för ungdomar försvinner. Ett högre pris ger helt enkelt sämre möjligheter att anställa.
I tider då i princip samtliga politiska läger talar om vikten av att släppa in unga, utlandsfödda och personer med ofullständiga gymnasiebetyg på arbetsmarknaden är den aviserade fördubblingen av arbetsgivaravgifter för unga direkt ologisk. Det är nämligen just dessa grupper som blir de stora förlorarna.
De företag som trots allt kan anställa ställs inför valet mellan en ung och oerfaren person, och en erfaren och kanske yrkesutbildad. Sannolikheten att den yngre och oerfarna drar det vinnande kortet, och därmed blir anställd, minskar. Den som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden kommer därför att få den ytterligare försvagad.
I sitt tal i Almedalen i somras sa statsminister Stefan Löfven (S) att du som ung aldrig ska ”börja ditt vuxna liv med att vara långtidsarbetslös”.
När HUI Research tittade på vad man kan förvänta sig vid en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga kunde man dra en tydlig slutsats som starkt talar mot åtgärden, i alla fall om syftet är att landets unga ska undvika arbetslöshet. Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef på HUI Research, menar att ”en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga riskerar att leda till en kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet”.
Vidare konstateras att antalet jobb som förloras riskerar att bli avsevärt fler än vad som faktiskt skapats som direkt effekt av sänkningen. Man kan helt enkelt inte utgå från att effekten av en höjning är i samma storlek som av en sänkning. Här kan var och en gå till den egna hushållskassan, som ofta är väl anpassad efter ens egna ekonomiska ramar. Förändras dessa genom dramatiskt ökade kostnader så tvingas man dra ner på annat.
På samma sätt kommer högre avgifter på jobb att leda till neddragningar som går stick i stäv med ambitionen om att ingen ung ska bli långtidsarbetslös och att fler ska kunna arbeta heltid. Vår förhoppning är givetvis att våra näringar även i framtiden ska ges möjligheten att skapa jobb, generera större exportvärden och bidra till tillväxt. Det kommer nämligen att krävas om statsministerns uttalade vision ska kunna bli verklighet.
Eva Östling