Hjärtinfarktdrabbade kan ha okänd diabetes

Debatt. Över 60 procent av alla hjärtinfarktpatienter har diabetes eller nedsatt glukostolerans.

Not Found2015-07-01 11:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Över 60 procent av alla som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes, eller förstadier till det, utan att veta om det.

I Västerbotten handlar det om cirka 500 personer.

Diabetes är en växande folksjukdom. I Sverige har omkring 400 000 diabetes och de allra flesta av dem har typ 2.

Den som är drabbad av diabetes har en klart förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Det förhöjda blodsockervärdet hos diabetesdrabbade påverkar kärlen i kroppen och kan på lång sikt leda till att blodkärl skadas.

Skador på de stora blodkärlen kan leda till kärlkramp i benen eller i hjärtat, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Cirka 70 procent av alla dödsfall hos diabetesdrabbade förklaras av hjärt-kärlkomplikationer.

Ofta kommer typ 2-diabetes smygande och det är inte ovanligt att människor lever med sin diabetes i flera år innan den upptäcks. Undersökningar från Sverige och Europa visar att över 60 procent av alla hjärtinfarktpatienter har diabetes eller nedsatt glukostolerans, alltså början till diabetes.

För att identifiera hjärtinfarktspatienter som lider av okänd diabetes bör ett sockerbelastningstest göras. I dag görs sådana tester rutinmässigt på ett fåtal svenska sjukhus och det saknas riktlinjer från Socialstyrelsen.

Hjärt-Lungfonden och Diabetesförbundet uppmanar därför Socialstyrelsen att se över sina riktlinjer för kontroller inom hjärtsjukvården så att fler sjukhus genomför sockerbelastningstest på alla hjärtinfarktpatienter.

Om rätt typ av mätning gjordes på alla hjärtinfarktpatienter skulle många diabetesfall kunna upptäckas tidigare. Det skulle ge de drabbade bättre och snabbare hjälp att åtgärda sin sjukdom. Med tidigt insatta åtgärder kan vi minska riskerna för ytterligare hjärt-kärlkomplikationer hos diabetesdrabbade och i förlängningen rädda liv.

För personer med diabetes kan det kännas orättvist att man dessutom måste oroa sig för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Men det finns hopp. De senaste 30 åren har diabetesforskningen gjort stora framsteg och med forskningens hjälp går det att göra mycket mer.

Kristina Sparreljung generalsekreterare Hjärt-Lungfonden Fredrik Löndahl ordförande Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Läs mer om