För en tid sedan kom beskedet att hamburgerkedjan Max av miljö- och hälsoskäl ska femdubbla sitt utbud av vegetarisktpå menyn.
Kedjan hyllas på nätet, bland annat på Veckans Affärers Facebook-sidadär nyheten snabbt genererade nästan 7 000 likes, 400 delningar och drygt 500 kommentarer.
Nu är tiden mogen för en hamburgerskatt som hjälper även de andra snabbmatsrestaurangerna med den nödvändiga hälsosamma klimatomställningen.
Nötköttet och osten i cheeseburgaren är livsmedelssektorns stora klimatbovar. Naturvårdsverket skriver tidigare i år i rapporten ” Hållbara konsumtionsmönster” att en klimatskatt på i första hand nötkött och mejeriprodukter är en rimlig väg att gå.
I dag uppgår utsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion till omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter per år.
75 procent av de utsläppen kommer från kött och mejerikonsumtion.
Naturvårdsverket skriver att pengarna från klimatskatten på nötkött och mejeriprodukter skulle kunna användas till en sänkning av momsen på frukt och grönsaker.
Totalutsläppet av växthusgaser för ett kilo nötkött(inklusive foder, gödsel, metangas och transporter) beräknas till omkring 35 kilo koldioxidekvivalenter.
Men ett kilo baljväxter orsakar bara 500 gram växthusgaser, enligt Fredrik Hedenus, docent i fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och en av miljöexperterna bakom Naturvårdsverkets rapport.
I snitt konsumerar svensken 350 kilo råmjölk per person i form av ost och andra mejeriprodukter. Det ger upphov till omkring fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med en bensinbil som enligt Naturvårdsverket släpper ut 2–3 ton växthusgaser per år.
Vår mjölkkonsumtion motsvarar alltså mer än utsläppen från en miljon bilar.
En hamburgerskatt vore också synnerligen välkommet för folkhälsan. Efter att ha granskat över 800 rapporter har Världshälsoorganisationen WHO:s internationella cancerforskningsinstitut (IARC) nyligen kommit fram till att processat kött ska klassas som säkert cancerframkallande.
Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och desto större intaget är desto högre blir också cancerrisken. Kalifornien kan nu efter WHO:s besked tvingas att sätta varningslappar på charkuterier, liknande de som finns på cigarettpaket.
En rationellt utformad hamburgerskatt, enligt Naturvårdsverkets modell, kan bli den puff i rätt riktning som hjälper snabbmatsrestauranger att våga ta avgörande kliv mot en växtbaserad, klimatsmart, nyttig och djuretisk matservering.
Det är hög tid för regeringen att börja agera i mat- och klimatfrågan genom ekonomiska styrmedel.
Jonas Paulsson