I skolan har lärarna ett gyllene tillfälle att påverka barn och ungdomar att bli positivt inställda till att vilja röra på sig.
Problemet är bara att det finns så få utbildade lärare i idrott och hälsa, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för den kommande generationens framtida hälsa och fysisk aktivitetsnivå – framför allt med tanke på att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna.
Enligt Skolverket ökar andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Men trots detta lugnande besked framgår det av Skolverkets statistik (beskrivande data 2012, Rapport 383:2013) att nära hälften av alla verksamma lärare i idrott och hälsa i grundskolans årskurs sju–nio saknar utbildning i ämnet. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 61 procent.
Under dessa lektioner i idrott och hälsa ska alla barn och unga utveckla kunskaper om betydelsen av ett fysiskt aktivt liv och lägga grunden för en god hälsa och god livskvalitet. Här kan den stora andelen obehöriga lärare ha en negativ effekt på undervisningskvaliteten.
Av totalt 86 366 grundskollärare i Sverige är tre av fyra kvinnor och i de lägre årskurserna dominerar kvinnorna med 90 procent. I gymnasieskolan finns 35 023 anställda lärare och av dessa är drygt hälften kvinnor. Det innebär att jämställdheten bland gymnasielärarna är god och att både män och kvinnor attraheras av att undervisa på gymnasiet.
Vad gäller ämnet idrott och hälsa attraherar det fler män. I grundskolan är andelen manliga lärare i ämnet nära 50 procent och på gymnasiet är 60 procent av lärarna män. Dessa siffror är glädjande då det visar att lärare i idrott och hälsa lockar både män och kvinnor.
Det finns åtta lärosäten i Sverige som erbjuder lärarutbildning i idrott och hälsa och de cirka 350 studenter som utexamineras varje år har stora möjligheter att erhålla en lärartjänst, inte minst då var fjärde verksam lärare når pensionsåldern inom tio år. Många av de äldre lärarna i idrott och hälsa har dessutom en ettämneslärarexamen och undervisar i bara ett ämne. Dagens lärarutbildning utbildar lärarna i två eller tre ämnen, vilket medför att varje lärare i idrott och hälsa som går i pension måste ersättas med två nyutexaminerade lärare.
Det finns i dag en stor andel lärare i idrott och hälsa som inte har någon lärarutbildning. I kombination med den stora pensionsavgången, där varje lärare behöver ersättas av två nya lärare, medför att antalet utbildningsplatser för lärare i ämnet idrott och hälsa måste öka kraftigt under de kommande åren för att fylla behovet.
För de flesta av lärosätena finns ett stort behov av att utöka dessa utbildningsplatser för att bidra till att fylla behovet att utbildade lärare i idrott och hälsa. Med en sådan ökning av rekryteringar får vi fler utbildade lärare och bättre kvalitet på undervisningen, vilket förhoppningsvis leder till att barns och ungdomars möjligheter att leva ett fysiskt aktivt liv stimuleras och att en grund för ett aktivt och hälsosamt liv kan skapas.
Karin Henriksson-Larsén