Klimatrapporteringen ökade i Sverige under 2015, inte minst i lokaltidningarna.
Men för att bevara trycket, även utan ett klimattoppmöte på agendan, behöver vi alla hjälpas åt. För det som engagerar läsarna blir prioriterat i medierna.
– Klimatet är ingen klickraket, konstaterar journalister som medverkar i ”Vi-skogens” rapport ”Varmare klimat – iskall nyhet?”
Varför bryr vi oss inte mer om vår tids kanske viktigaste fråga?
Många menar att vi människor svarar på omedelbara hot mot oss själva och våra familjer. Effekterna av klimatförändringarna ligger längre fram i tiden och hör därför inte dit, enligt teorin. Förklaringen är begriplig, men vi får inte nöja oss med den. Problemen är faktiskt redan här.
2014 och 2015 var de varmaste åren på jorden sedan mätningarna började 1880.
Redan i dag kan många människor i östra Afrika, där Vi-skogen arbetar, vittna om det. Bönderna märker av att längre perioder av torka förstör skördarna. Barn ser det på sina tallrikar när portionerna blir mindre. Nästan alla känner någon som dragits med i jordskred, orsakat av kraftiga regn.
Smältande glaciärer och isbjörnar på allt tunnare is ger en bild av klimatförändringarnas effekter. Låt det inte stanna där. Ställ frågan hur vårt agerande i Sverige bidrar till den globala uppvärmningen. Hur den påverkar människor som kunde ha varit våra barn, våra barnbarn eller du och jag.
Men på samma sätt som vi måste se klimatet i vitögat behöver vi fokusera på lösningar. För att läsarnas intresse ska öka måste medierapporteringen bemöta den ångest och maktlöshet många upplever inför klimathotet. Det är helt enkelt bättre att vinkla på hopp än på hot.
Och vi är faktiskt på god väg. Under 2015 ökade den svenska klimatbevakning kraftigt.
Det var inte minst tydligt i Västerbotten där antalet artiklar om klimatförändringarna ökade med 28 procent. Mest engagerar artiklar som kommer nära, de som handlar om höjda havsnivåer i närområdet eller om hur vår köttkonsumtion påverkar klimatet.
Men för att rapporteringen ska öka i takt med det varmare klimatet behöver läsarna visa mer intresse för frågan. Fler privatpersoner behöver skriva engagerade insändare, berätta om sina klimatsmarta val i vardagen och lajka, kommentera och dela klimatnyheter i sociala medier.
Samtidigt behövs modiga och relevanta förslag från politikerna; nytänkande och smarta lösningar från näringslivet, initiativ från klimatrörelsen och biståndsorganisationer. Tillsammans kan vi öka trycket i klimatrapporteringen och få redaktionerna att prioritera frågan högre.
I höstas antog FN 17 globala mål för hållbar utveckling. Det trettonde målet handlar om hur vi ska bemöta klimatförändringarna och anger särskilt att vi ska vidta brådskande åtgärder för att bekämpa dem och dess effekter. Att vi alla hjälps åt för att göra klimatet till klickraket är en sådan åtgärd.
Henrik Brundin