I dag arbetar över hälften, eller 54 procent, av LO:s kvinnliga medlemmar deltid. Motsvarande siffra för männen inom LO är 15 procent.
Bristen på heltidsanställningar inom LO:s kvinnodominerade avtalsområden är ett stort problem. Det leder till stora inkomstskillnader både när det gäller lön och senare i livet när det gäller pension. Verkligheten för många kvinnor som arbetat ett helt liv inom välfärden är att de inte kan försörja sig på sin pension.
En av de viktigaste frågorna för att komma tillrätta med ojämställdheten i arbetslivet är att göra heltidsarbete till norm – även inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden.
Därför gläds vi från LO-distriktet i Norra Sverige mycket över det uttalande som Lena Micko, nyvald ordförande i SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), och Carin Jämtin nyligen gjorde att heltid ska vara norm i offentlig sektor. Duon slår fast att alla fasta nyanställningar i offentligt finansierad verksamhet ska vara heltidstjänster. Detta är naturligtvis oerhört positivt. Men det räcker inte.
Vi ser från fackligt håll att många anställda inom välfärdsektorn upplever att arbetsmiljön är så dålig att de helt enkelt inte orkar arbeta heltid på grund av att jobbet sliter för hårt på kroppen. Arbetsgivarna måste också se över arbetsvillkoren för de offentligt anställda. Annars kommer skrivningen om rätten till heltid i de centrala avtalen i praktiken att vara verkningslös.
Under den kommande tioårsperioden kommer en halv miljon människor att behöva nyanställas inom välfärden. För att trygga att välfärdsektorn ska klara av att leverera detta kommer arbetsgivarna att tvingas ta ett helhetsgrepp inte bara när det gäller rätten till heltid utan även när det gäller arbetsmiljö, arbetstider och anställningsförhållanden i stort.
Det här är ett viktigt första steg på vägen. Vi utgår från att det kommer att följas av ytterligare flera steg.
Per-Erik Johansson