För en tid sedan uppmärksammades barnmorskornas betydelse för att minska mödra- och spädbarnsdödligheten.
Även om kvinnor i Sverige har betydligt bättre förutsättningar än på många andra håll i världen finns det fortfarande mycket kvar att göra.
Bristen på barnmorskor inom både förlossningsvården och på barnmorskemottagningarna måste tas på allvar. Förutsättningarna att göra ett bra jobb för kvinnor i livets alla skeden måste förbättras radikalt.
Statistiska centralbyrån (SCB) visar i sin senaste prognos att bristen på barnmorskor fortsätter att öka, både på 10 och på 20 års sikt. Redan i dag går många barnmorskor på förlossningsavdelningar på knäna, utan möjlighet till vare sig matrast eller kisspaus.
Hur ska en barnmorska kunna ge full uppmärksamhet till en kvinna i ett av livets mest utsatta skeden när hen inte ens hinner med det mest basala?
En födande kvinna behöver lugn och ro, annars kan det känsliga hormonspelet som driver förlossningen störas. Trots det bollas i dag gravida kvinnor runt mellan olika sjukhus och ibland också mellan olika landsting. Än värre väntas situationen bli till sommaren – som vanligt kanske ska tilläggas. Trots att Vårdförbundet under flera år larmat om den akuta situationen och dess kulmen under semestrarna ser det fortfarande illa ut.
Barnmorskeupproret (förtroendevalda barnmorskor och medlemmar i Vårdförbundet) har tidigare krävt förutsättningar för en trygg och säker förlossningsvård. När regeringen nu i vårändringsbudgeten avsätter en miljard kronor till förlossningsvården är det naturligtvis oerhört glädjande att arbetet burit frukt. Men vi är inte nöjda förrän vi ser dels att pengarna används på rätt sätt, dels att även arbetet på barnmorskemottagningarna tilldelas mer resurser.
Vi barnmorskor vill kunna ge en trygg och säker vård till kvinnor i livets alla faser. Till barnmorskemottagningarna kommer kvinnor för preventivmedelsrådgivning, provtagning och gynekologisk hälsokontroll, vid graviditet samt för rådgivning om klimakteriet och den åldrande kvinnans besvär.
En förändrad demografi med både fler äldre och fler kvinnor med utländsk bakgrund ställer ökade och förändrade krav på barnmorskemottagningarnas personal. När var tionde kvinna dessutom behöver extra stödåtgärder på grund av förlossningsrädsla och en fjärdedel av de gravida är överviktiga, innebär det stora utmaningar både för barnmorskemottagningarna och för förlossningsvården.
Inom tio år går 40 procent av landets barnmorskor i pension. Stora pensionsavgångar kombinerat med kraftigt utökade arbetsuppgifter på barnmorskemottagningarna och ett ohållbart arbetsklimat på förlossningsavdelningarna innebär ökade risker för både mammor och barn. Förändringarna måste börja nu:
Vi behöver fler legitimerade barnmorskor. Här är regeringens ambition om ett utökat antal utbildningsplatser en god början, men fler insatser behövs för att behålla de redan yrkesverksamma.
Vi vill ha lön efter kunskap och insats. Värderingen av vårt arbete behöver förändras.
Vi vill att vår kunskap och erfarenhet tas tillvara när vården planeras och utvecklas.
Tack vare kompetenta barnmorskor är trots allt mödra- och spädbarnsdödligheten i Sverige fortfarande en av de lägsta i världen.
Ge oss förutsättningar att fortsätta vara stolta över det.
Kerstin Lindgren
legitimerad barnmorska och styrelseledamot i Vårdförbundet avdelning Västerbotten
En förändrad demografi med både fler äldre och fler kvinnor med utländsk bakgrund ställer ökade och förändrade krav på mottagningarnas personal.