Jag inleder med att säga att jag håller med Mikael Bengtsson i det han skriver. Jättebra skrivet. Det går inte att i dagens samhälle betrakta kulturverksamhet genom samma raster som man betraktar ett aktiebolags verksamheter på börsen. Det klingar fel när man börjar prata om vinster och synergier. Kulturen står utanför näringslivet.
Kulturen är en grundpelare ett samhälle vilar på, tillsammans med skolan, tillsammans med vården och omsorgen, tillsammans med idrotten och tillsammans med näringslivet med mera. Kultur är inte en enkel institution som bara producerar för den stora massan. Kulturen består av eldsjälar i stort och i smått.
Kultur handlar om hen som sitter hemma på kammaren och snider sina knivar. Kultur handlar om hen som drömmer om att spela in en film eller om hen som har något att berätta för sin omgivning. Kultur handlar om hen som målar en tavla, och som vill visa den för andra, eller gruppen av eldsjälar som tillsammans sätter upp en teaterpjäs eller en revy.
En satsning på kulturen kan göra att dessa personer kan få möjlighet att göra det utan att det ska vara ekonomiskt ohållbart. En satsning på kulturen och ett kulturhus ska ge dessa eldsjälar ett nav att utgå ifrån och kanske även en språngbräda utåt. Dessutom kan en satsning på kulturen faktiskt generera att den lokala kulturen växer sig starkare.
Det går inte att tänka på vinstmarginaler då. Det måste få kosta och kommun och landsting måste skjuta till pengar för att driva det iland – utan att räkna med att få något tillbaka. Skellefteå kommer få sǻ mycket mer tillbaka ändå i form av värden som kanske är mätbara i kronor eller ören.
Sedan anser jag det som en självklarhet att Västerbottensteatern får husera i kulturhuset. Det måste de få göra. Det är vår länsteater vi pratar om. Dagens placering av deras lokaler är inte central på något sätt. De måste få den centrala plats i Skellefteå som de förtjänar. Vi ska vara stolta och glada att de är här och inte i Umeå som har ett långt mer utvecklat kulturliv än vad Skellefteå har.
Det jag däremot vill framhålla är att scenerna i det nya kulturhuset måste vara fristående från institutionerna. De ska vara öppna för alla att boka för olika event, allt från teatergruppen som vill sätta upp sin teaterföreställning till talangjakten med lokala förmågor och företagsevent. De ska kunna bokas och det ska kunna göras enkelt. Visserligen ska det inte vara gratis att boka dem. Det ska naturligtvis bekostas av arrangören men kanske kan priset vara subventionerat om arrangören är en ideell förening.
Men jag pratar också om scener i plural. Ja, jag menar att det måste finnas flera alternativ. Dels en stor scen för stora produktioner som kan locka stor publik och kanske kräver stor scenyta. Men även en mindre scen som är mer dynamisk och som kan husera produktioner som kanske inte kräver så stor publik. Sedan skulle ju inte en dedikerad konsertsal vara helt fel heller då dessa skiljer sig akustiskt från en ren teaterlokal.
Björn Masuhr nämner att man ska kunna anpassa scenen för stor respektive liten publik. Ja, okej, det kan jag köpa, men det måste fortfarande finnas flera scener och dessa måste kunna köras parallellt samtidigt utan att kunna störa varandras verksamhet. Exempel: ”I dag på stora scen spelas Trollflöjten och på lilla scen spelas en monologföreställning och i konsertsalen framför Sveriges Radios symfoniorkester utvalda verk av Mozart”.
Det om något kan ju generera ett levande kulturliv kan jag tycka.
Men kulturhuset måste rymma mer än så. Bibliotek är en självklarhet. Likaså konst- och utställningshallar där utställningar av lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse kan hållas. Sedan ser jag gärna att man också inkluderar lokaler där lokala kulturgrupper kan boka plats och bedriva studiecirklar och liknande verksamhet. Kulturhuset måste vara öppet för alla och inte tillägnat en enstaka instutition. Och om man väljer att ändå göra det måste man se till att den lokala kulturen också lyfts fram och får en bra mötesplats någon annanstans.
Det är klart som korvspad det kommer att kosta. Det kommer att kosta skjortan men det måste få kosta. Kulturen måste få den plats den förtjänar. Kulturen i Skellefteå har länge varit lite i skymundan. Vad detta beror på har jag inget rakt svar på men det måste bli ändring på det. Men det krävs också en attitydförändring för att få till stånd en sådan förändring.
Till exempel kan man inte klumpa ihop kulturen med näringslivet och börja fundera kring vinster/förluster och prata synergier som om det vore en bolagsfusion. Kulturen funkar inte så. Kulturen är inget aktiebolag. Och ska stan nå 80 000 invånare så måste det satsas inför det och ett område att satsa på är kulturen. Vi får inte glömma den lilla människans lust att skapa och densammes möjligheter att kunna göra det.
Mathias Lundström