Skippa föreställningen om den svenska skolan.
Vad som finns är olika skolor, med helt skilda förutsättningar, inom ramen för samma skolsystem.
Minns ni när utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) skulle rädda skolan på 100 dagar?
Halvvägs in i mandatperioden har framgångarna uteblivit. Ändå är han påtagligt belåten.
Vid torsdagens pressträff i seminarierummet Utsikten på Utbildningsdepartementet var Fridolins spaningar optimistiska.
Skolans viktigaste mått är hur många nior som når gymnasiet. Eleverna som inte klarar behörigheten får rent statistiskt ett sämre liv. Arbetslösheten i vuxen ålder är högre. Sannolikheten för kriminalitet likaså. Studentmössan som kastas mot en blå himmel har mist sin fornstora glans, men gymnasiet förblir en social vattendelare.
Därför är utbildningsministern sprudlande glad över att andelen elever som fixar behörighetskraven ökar. Mer än nio av tio nior födda i Sverige grejar målen. Niorna som invandrat innan skolstart är nästan lika framgångsrika. Det är sannolikt Alliansens kunskapsfokus som börjar få resultat, men låt oss skippa det finstilta.
Fridolins ingångsvärde att det går bra för många är inte fel, bara missvisande. Behörigheten bland eleverna som invandrat efter skolstart sjunker till ungefär hälften. I gruppen ensamkommande tonåringar når i princip inga gymnasiet, vilket förklarar varför antalet obehöriga ökar: från 14 000 i fjol till 18 000 i år.
Att få tusentals elever som invandrat under sena tonåren behöriga till högre studier blir ett hästjobb. Och en stor del av jobbet måste göras i socioekonomiskt svaga skolor, med hög läraromsättning och redan usla resultat.
Så hur kan regeringen insinuera att det råder frid och fröjd i grundskolan?
Liberalerna vill halvera sommarlovet och förlänga skolplikten för nyanlända: ”Det borde finnas ett lagmässigt utrymme att förlänga den till det år man fyller 20”, menade Jan Björklund, när L:s skuggbudget presenteras på torsdagen.
Men Gustav Fridolin är avvaktande till den förlängda plikten. I stället flaggar han för att nyanlända ska kunna hoppa ner i årskurser, för att klara högstadiet inom utsatt tid. Åldersintegrerad undervisning vore ett pedagogiskt experiment, som enbart skulle förstärka skillnaden i attraktivitet mellan olika skolor.
Lars Kriss
Minns ni när utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) skulle rädda skolan på 100 dagar?