Just nu pågår diskussionerna om årets lärarlöner i många kommuner och friskoleföretag. I de samtalen argumenterar Lärarförbundet för att satsningarna på lärarnas löner måste fortsätta.
Lärarnas löner har släpat efter och inte utvecklats i samma takt som för andra jämförbara yrkesgrupper. Jämfört med andra länder har lärarna i Sverige haft en dålig löneutveckling. Det är det första.
Det andra är att de låga lärarlönerna är ett samhällsproblem. Redan om sex år kommer 43 000 lärare att saknas enligt SCB – detta i ett läge när en av fyra högskolestudenter hade kunnat tänka sig att bli lärare, men lät bli, ofta på grund av den låga lönen. Vi står inför en nationell lärarkris.
Lärarkrisen är ett reellt framtidsscenario om inte politikerna fattar rätt beslut i dag – beslut som gör läraryrket till ett förstahandsval för många, många fler. Det börjar bli riktigt bråttom. De som ska täcka lärargapet måste börja studera till lärare under de närmaste två åren för att vara redo att börja arbeta som lärare om sex år.
Lärarkrisen är egentligen ingen svårlöst ekvation. Om fler ska söka sig till läraryrket, och lärare ska vilja stanna kvar, måste lönerna öka och arbetsbelastningen minska. Löneläget är det vanligaste skälet till att sluta som lärare och till att unga väljer andra yrken i stället för lärarbanan.
Nu är det valår och i mätning efter mätning är skolan är den viktigaste frågan. Skolan har också varit på allas läppar efter den internationella PISA-undersökningen som visade att svenska elevers kunskapsresultat sjunkit kraftigt.
Välutbildade lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Vill vi få de skickligaste att bli lärare måste vi locka dem till yrket. Därför måste läraryrket bli mer attraktivt, med högre löner och lägre arbetsbelastning.
OECD har analyserat de svenska PISA-resultaten och tittat på vad Sverige kan lära av de länder som presterade bättre. OECD lyfter det låga löneläget och sjunkande status för Sveriges lärare som en central förklaring. De högpresterande länderna har högre lärarlöner än Sverige, och att lyfta lärargruppen med löner och karriärmöjligheter anser OECD vara avgörande.
Genom att satsa på sina lärare har kommunpolitikerna möjlighet att se till att Sverige klarar lärarkrisen. En del kommuner menar att de redan har satsat på lärarna de senaste åren och i många fall stämmer detta – flera kommuner har tagit lärarkrisen på allvar och som ett första steg gett lärarna mer i lönekuvertet än andra grupper på arbetsmarknaden. Men fler måste ta efter. Det sista vi behöver är en fullskalig lärarkris.
Ann-Mari Ahleniusordförande Lärarförbundets lokalavdelning i Malå