Replik på Sivert Göthlins (civilingenjör och tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet) replik ” Den förnybara elen är en gigantisk samhällsförlust”, publicerad på norran.se tisdagen den 17 januari 2017.
I en replik i Norran (17/1 2017) skriver Sivert Göthlin att utbyggnaden av förnybar el är en samhällsförlust och att kärnkraft är det ekonomiskt bästa sättet att ge en säker elförsörjning. Vi hävdar motsatsen.
Den svenska kärnkraften är ålderstigen och produktionen kommer att behöva ersättas. Kärnkraftsägarna Vattenfalls och Eons reaktorer är ”överspelade av såväl teknologiutvecklingen som ekonomiska realiteter.”
Potentialen för ny vattenkraft är begränsad eftersom det råder enighet om att de sista älvarna ska skyddas från utbyggnad.
Det som återstår är biokraft, solkraft och vindkraft.
Men med dagens låga elpris – 2016 låg snittpriset under 30 öre per kWh – kan ingen ny elproduktion byggas utan stöd. Prisfallet på el kan till största delen tillskrivas prisutvecklingen för fossila bränslen och det mycket låga priset på utsläppsrätter.
Om den fossilbaserade elproduktionen betalade sina samhällsekonomiska kostnader så skulle det medverka till ett mer rättvisande elpris. Fram till dess behövs ett stöd till förnybar elproduktion.
Sverige har bland de bästa förutsättningarna i Europa för förnybar elproduktion. I Sverige ligger produktionskostnaden för ny storskalig förnybar elproduktion i intervallet 45–70 öre per kWh.
De finska och brittiska kärnkraftsreaktorerna som är under byggnation förväntas ha en produktionskostnad på över en krona per kWh. Ny kärnkraft skulle med nuvarande elpris behöva subventioneras med 70 öre per kWh medan förnybart klarar sig med 15–40 öre per kWh.
Sivert Göthlin har rätt i att solceller producerar mindre på vinterhalvåret. Men även på sommarhalvåret varierar efterfrågan vanligtvis med fem GW mellan dag och natt.
Solelproduktionen matchar effektvariationen och med mer solkraft i systemet minskar reglerbehovet från vattenkraften. Solel bidrar även till att minska överföringsförlusterna eftersom anläggningarna byggs där konsumtionen sker och genom att överskottsel matas in på nätet.
Sverige har även goda förutsättningar att balansera vind- och solkraftens variationer med vattenkraft och genom handel med grannländerna.
Digitaliseringen ger konsumenter och producenter av el nya möjligheter och verktyg att hantera effektutmaningen. Trenden förstärks ytterligare genom tekniska landvinningar, som förbättrade batterier och nya metoder för lagring av energi.
Genom samtidiga satsningar på utbyggnad av förnybar elproduktion, energieffektivisering och export av el kan Sverige klara den egna försörjningen och samtidigt bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare.
Anders Wijkman