Enligt den svenska opinionen är migration och integration en av de viktigaste frågorna i valet.
Problembeskrivningarna är omfattande och många gånger dystra då sysselsättningsgraden bland utrikesfödda är alltför låg. Sverige utmärker sig inom OECD genom att ha störst skillnader i sysselsättning mellan utlandsfödda och infödda. Det står klart att integrationen i Sverige påtagligt måste förbättras.
Under 2017 utgjorde de utrikesfödda 22 procent av arbetskraften i förvärvsaktiv ålder, och 53 procent av de arbetslösa. Att lösa integrationen är nyckeln till att lösa problemen på arbetsmarknaden. Det krävs reformer som stärker drivkrafter till arbete för att bryta utanförskapet.
Att förbättra företagandets villkor på lokal nivå är ett sätt att stärka integrationen.
Det är framförallt de mindre företagen som står för nya arbetstillfällen.
Det finns flera skäl till varför företagande är viktigt för grupper med utländskt ursprung.
En anledning är att företagande kan vara alternativet till arbetslöshet. Lyckas företagen väl skapas arbetstillfällen för breda grupper eftersom företag som drivs av personer med utländsk bakgrund har en tendens att verka inom personalintensiva branscher.
Därutöver är viljan att vara företagare generellt sett högre bland personer med utländsk bakgrund. En rapport från Tillväxtverket visar att 31 procent av personer med svensk bakgrund hellre är företagare än anställda. Bland personer med utländsk bakgrund är siffran 39 procent.
Det kan vara en förklaring till att personer med utländsk bakgrund står för en betydande del av nyföretagandet i Sverige. En statistisk genomgång av nyföretagandet under 2012 visar att personer med utländsk bakgrund startade 14 600 nya företag det året.
Om man jämför gruppen med svenskt ursprung, med de som har utländskt ursprung, så skiljer sig förutsättningarna till företagande. De med utländsk bakgrund har ofta mindre kontaktnät, mindre kunskaper och kapital för att starta sina företag.
Givetvis ska politiken inte särbehandla någon grupp, samma regelverk ska gälla för alla. Men med förenklade, stödjande processer för mikroföretagande, och bättre generella förutsättningar, kan underlätta företagandet för utrikesfödda personer.
Krångliga regelverk, som även företagare med svenskt ursprung kan ha svårt att förstå sig på, är som regel ännu svårare för den som nyligen etablerat sig i Sverige. Om förutsättningarna för företagande försämras är det personer som står längst ifrån arbetsmarknaden som i första hand påverkas.
Den politiska debatten borde vara lösningsfokuserad och se helheter.
Det råder en stor avsaknad av företagandets villkor i valdebatterna.
Minskat regelkrångel, generellt sänkta kostnader för att anställa, stödjande myndigheter, som ser mikroföretagarna som en tillgång och inte som ett hot, är avgörande för en lyckad integration. För genom goda villkor för nya och växande företag skapas även en inkluderande arbetsmarknad till gagn för en minskning av skillnaderna i sysselsättning mellan de med utländskt och svenskt ursprung.
Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund
Ghassan Ghaziri, styrelseledamot Småföretagarnas riksförbund