Vårdkostnaderna i Västerbotten, och i övriga Sverige, väntas öka kraftigt de närmaste åren.
Samtidigt halkar vi efter när det gäller satsningar på medicinsk forskning i förhållande till BNP. Det är en ohållbar ekvation.
En klar majoritet av landstingspolitiker och invånare i norra Sverige vill se en fördubbling av investeringarna i medicinsk forskning, visar opinionsmätningar genomförda på uppdrag av stiftelsen Forska Sverige.
Sverige har en hög ekonomisk tillväxt. Samtidigt kommer vårdkostnaderna att öka kraftigt under kommande år. De ökande kostnaderna beror bland annat på att befolkningen blir äldre, samtidigt som allt fler får kroniska sjukdomar.
Medicinsk forskning och innovation är helt avgörande för att möta samhällsutmaningen med ökande vårdkostnader. Men för varje krona som används till sjukvård i Sverige går bara två öre till medicinsk forskning. Vi anser att de offentliga investeringarna i medicinsk forskning på sikt bör fördubblas – från två till fyra öre.
En ny Sifo-undersökning, genomförd på uppdrag av Forska Sverige, visar att åtta av tio invånare i norra Sverige tycker att det är ett bra förslag. Enligt en parallell undersökning håller sju av tio landstingspolitiker i Västerbotten med.
Och det är en lönsam investering. De senaste 30 åren beräknas till exempel hjärt- och kärlforskningen ha sparat det svenska samhället 985 miljarder kronor och under samma period förhindrat, eller skjutit upp, över 400 000 dödsfall.
Att invånarna i norra Sverige är medvetna om värdet är tydligt. 82 procent tycker att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation när det gäller medicinsk forskning och anger följande orsaker: för att utveckla nya mediciner och behandlingar, för att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet, för att få bättre hälsa för Sveriges befolkning samt för att skapa ekonomisk tillväxt och jobb.
Frågan om värdet av medicinsk forskning är okontroversiellt och bland Västerbottens landstingspolitiker uppger 97 procent att det är viktigt att Sverige är världsledande inom medicinsk forskning och innovation.
Men Sverige har tappat position jämfört med andra länder och nu krävs det satsningar om vi ska kunna vända trenden och ta den roll som både politiker och invånare menar är så viktigt att inneha.
I höst presenterar regeringen en tioårig proposition för högre utbildning, forskning och innovation. Det är ett ypperligt tillfälle för den långsiktiga satsning som Sverige nu behöver både för att möta utmaningen med ökande vårdkostnader, för att kunna attrahera fler företag och ledande forskare inom medicin och, inte minst, öka hälsan i Västerbotten och nationellt.
Anna Nilsson Vindefjärd