Bastuträsk–Boden södra på Norra stambanan är en av de 69 järnvägssträckor i landet som från och med nästa år får sänkt hastighet eftersom de är i så dåligt skick.
Det behövs en omfattande satsning på att förbättra det befintliga järnvägsnätet – annars klarar vi inte av att nå klimatmålen.
Stora delar av den svenska järnvägen är i bedrövligt skick med sprucken räls, trasiga växlar och krånglande strömförsörjning. Därför måste tågen köras långsammare och nästa år ser vi ut att gå mot ett trist rekord med sänkt hastighet på 69 sträckor från Riksgränsen och Boden i norr till Malmö och Trelleborg i söder.
Gods, regionaltåg och snabbtåg mellan våra större städer drabbas.
Sänkta hastigheter betyder att resan tar längre tid, vilket i sin tur gör att fler tar bilen och att allt mer gods transporteras på lastbil. Trafikinfarkten på vägarna förvärras och klimatmålen blir svårare att nå. Dessutom försvåras den regionala utvecklingen av arbetsmarknaden där en väl fungerande järnväg är en viktig del.
Historiskt sett har alla regeringar, oavsett färg, satsat för lite på järnvägsunderhåll. Den nuvarande rödgröna är inget undantag.
I budgetpropositionen föreslår de 200 miljoner kronor extra till järnvägsunderhåll 2017. För att sätta in det i ett sammanhang är drygt det dubbla mot den årliga kostnaden för gratis inträde på 18 museum.
Åren 2019 och 2020 föreslås järnvägsinvesteringar på 5,9 miljarder kronor. Trafikverket anser att det behövs 16 miljarder i tolv år.
Förutom att det är för lite är det efter valet 2018 och därmed får regeringens löfte om finansiering betraktas som osäkert.
Utan att ta ställning till snabbtågets vara eller icke vara – stora delar av beslutsunderlaget fattas – måste vi konstatera tre saker:
- Politiken är dålig på att prioritera underhåll
Innan vi bygger upp ett större långsiktigt beroende av underhåll måste det finnas trygghet i att pengarna finns och att inte snabbtåget blir gökungen som slänger ut alla andra investeringar.
- Klimatmålet för 2030 försvåras av snabbtåget
Snabbtåget kan invigas tidigast 2035. Byggnationen skulle ge så stora klimatpåverkande utsläpp att det blir svårt att nå målet på 70 procent mindre klimatpåverkan från transporterna. En sådan utsläppsökning måste då mötas med en än kraftfullare satsning på hållbara transporter i närtid – som det befintliga järnvägsnätet.
- Vi lever här och nu
Hur bra det än må vara att från 2035 kunna åka snabbt på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö så är det för de flesta mer relevant att i nutid kunna åka tåg någorlunda snabbt, säkert och punktligt i hela landet.
Nyligen kom sju partier överens om Sveriges långsiktiga klimatmål.
Kan det bli grunden för en långsiktig överenskommelse om en rimligt snabb och punktlig järnväg i hela landet?
Mattias Goldmann