Under 2013 hade 72 procent av hushållen i Västerbotten tillgång till bredband via fiber, enligt statistik från Post- och telestyrelsen (PTS). Genomsnittet i landet är 49 procent. Arbetet med att bygga ut den digitala infrastrukturen måste fortsätta – så att hela landet kan få fiberbredband och dra nytta av den digitala utvecklingen.
Regeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s 2020. För att nå målet krävs det, enligt PTS, både fortsatta offentliga investeringar och en hög efterfrågan på snabbt bredband från konsumenterna.
Bredband via fiber är stabilt och anpassat till framtida krav på kapacitet. Det bredband som många hushåll och företag i dag kan få via telefonjacket eller mobilnätet kommer om några år inte att räcka till.
Fibern kan med lätthet samtidigt hantera tv, bredband och samhällstjänster, utan att begränsas av andra användare i nätet. Ett utbyggt fibernät är också en förutsättning för att kunna erbjuda mobilt bredband.
Fiberbredbandet har hittills byggts ut snabbt till flerfamiljshus, medan få villor i tätorter och hushåll på landsbygden har anslutits. Regeringen verkar förlita sig på att marknaden ska sköta utbyggnaden, men det innebär att en del av befolkningen riskerar att hamna i digitalt utanförskap.
Revisionsfirman EY har utrett vad det skulle kosta att bygga ut fiberbredbandet till 90 procent av landets hushåll och företag. Analysen visar att det krävs investeringar om 50 miljarder kronor. Bara i Övre Norrland, där Västerbotten ingår, behövs det 1,5 miljarder kronor för att bygga ut bredbandet och ytterligare någon miljard för att binda ihop de lokala näten.
Detta kan inte enbart bekostas av enskilda kommuner eller privatpersoner. Det måste till större statliga satsningar med fler stimulansåtgärder för att öka efterfrågan och få fart på utbyggnaden. Till exempel borde regeringen se till att konsumenter får mer information och kunskap samt visa vägen för hur offentliga verksamheter kan dra nytta av e-tjänster.
Landets kommuner har ett stort ansvar för bredbandsutbyggnaden och kan bidra till att förenkla processerna. Även när kommunen inte är med och finansierar eller håller i spaden, har kommunen en viktig roll för att säkerställa att det byggs fibernät som är långsiktigt öppna med fri konkurrens.
Den digitala infrastrukturen är avgörande för kommunernas långsiktiga attraktionskraft. Den ökar tillgängligheten och möjliggör välfärdstjänster med kvalitet – och därför behöver både hemmen och de kommunala förvaltningarna ha tillgång till snabb och stabil uppkoppling.
Det är hög tid att de svenska riksdagspolitikerna visar ett större engagemang i frågorna om fiberbredband och digitaliseringen av samhället. Det behövs fler statliga stimulansåtgärder. Men för att nå bredbandsmålen krävs det också att landets kommuner och landsting tar sitt ansvar.
Karin Ahl