STOCKHOLM 20150303 Finansminister Magdalena Andersson kommenterar regeringens ambition att se ˆver mÂlnivÂn fˆr det finansiella sparandet under en presstr‰ff i Rosenbad. Foto: Janerik Henriksson / TT hod 10010
I valrörelsen tävlade dåvarande finansminister Anders Borg (M) och hans efterträdare Magdalena Andersson (S) om SM-guld i finanspolitisk trovärdighet.
Det var lätt att få intrycket av att Sveriges framtid stod och föll med överskottsmålet.
Ändå dröjde det inte ens en månad efter valsegern innan Magdalena Andersson (bilden) flaggade för att överskottsmålet eventuellt skulle kunna slopas inom några år – en period som i praktiken blev mindre än ett halvår.
I tisdags gav regeringen Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ändra målsättningen för det offentliga sparandet, från en procent av BNP till ett sparande i balans.
Hatten av för det.
Sedan flera år tillbaka har överskottsmålet enbart funnits i den politiska retoriken, där kärvast tolkning av budgetreglerna har gått segrande ur debatterna. Rädslan för att beskyllas för slöseri har gjort att nödvändiga investeringar i exempelvis infrastruktur har uteblivit – trots att det aldrig har varit billigare för Sverige att låna.
Därför är det välkommet att regeringen äntligen tar bladet från munnen och säger som det är: Överskottsmålet har spelat ut sin roll.
När ramverket infördes i slutet av 1990-talet hade vi hög statsskuld, dåligt internationellt anseende och en illa fungerande budgetprocess. I dag är statsskulden låg, anseendet högt och statsfinanserna i världsklass.
Således är det inte bara troligt – utan nästan bortom allt rimligt tvivel – att Konjunkturinstitutet kommer att meddela att överskottsmålet mycket väl kan ersättas med ett balansmål.
Det betyder inte att det är fritt fram för regeringen att lägga ofinansierade förslag. Statsfinanserna ska även fortsättningsvis gå med överskott i goda tider, så att lågkonjunkturer kan mötas med en expansiv finanspolitik.
Därför kommer devisen ”krona för krona” att gälla även i framtiden.
Skillnaden är att det kommer att finnas fler kronor att stimulera finanserna med.
Susanne Nyström
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Rädslan för att beskyllas för slöseri har gjort att nödvändiga investeringar i exempelvis infrastruktur har uteblivit.