Landsbygdens naturresurser är avgörande för hela landets utveckling. Vi i ”Hela Sverige ska leva” menar att en rimlig del av det värde som utnyttjandet av naturresurserna ger ska komma landsbygdens ekonomi tillgodo. Det handlar om att kompensera för gruvor, som gör oåterkalleliga ingrepp i naturen, älvar som regleras för vattenkraft där ekosystemen förstörs, vindparker som påverkar naturupplevelser och skogen som kalhuggs runt byarna.
Den alltmer storskaliga exploateringen av naturresurser ger allt mindre i fråga om jobb och pengar till lokalsamhället och minskar bygdernas attraktivitet. En kolonial struktur etableras, med ökat fjärrstyrt inflytande och ägande.
Vi menar att våra naturresurser ska brukas så att de bidrar till ett hållbart samhälle, med lokalt inflytande, lokal ersättning, lokala arbetstillfällen och så långt som möjligt lokalt ägande. Det ger både bättre naturvård och ekonomisk nytta för berörda bygder och ökar den lokala demokratin.
Inom område efter område släpar ersättningen till våra bygder efter och den politiska viljan att tillförsäkra landsbygden en rättmätig ersättning från exploateringen av naturresurserna saknas. Men vi är många på landsbygden som ser behovet av dessa ersättningar. Därför uppmanar vi våra politiker att anta följande förslag:
- Mineralavgiften ska vara tio procent av produktionsvärdet från gruvdriften och komma berörda bygder till godo.
- Fastighetsskatten/fastighetsavgiften från vattenkraften ska gå till berörda kommuner och regioner, i år cirka sex miljarder kronor.
- Bygdepengar från vindkraften lagstadgas till minst 0,5 procent av bruttointäkten från vindkraftsproduktionen på privat mark och minst en procent på bolagsmark. Fastighetsskatten/fastighetsavgiften från vindkraften ska gå till berörd kommun.
- Utforma beskattningen av stora skogsbolag så att mer av skogens värde kommer skogsbygderna till godo.
Åse Blombäck