TT
Foto: Foto: Jessica Dhyr
När Magnus Oskarsson, projektledare för Pisa i Sverige, och hans kollegor såg fjolårets Pisa-resultat insåg de att det var riktigt illa. De svenska 15-åringarna hade dalat markant och låg under OECD-genomsnittet i såväl läsförståelse som matematik och naturvetenskap. Dessutom hade skillnaderna ökat, både mellan elever och mellan skolor.
– 2003 låg vi fortfarande över medel och även om Pisa inte mäter allt visar Pisa att vi har stora problem i Sverige, säger Magnus Oskarsson, till vardags forskare vid Mittuniversitetet i Härnösand, där Pisa har sitt nationella center.
Däremot kunde ingen av dem föreställa sig de massiva chockvågor som skulle skölja över landet när Pisa-resultaten blev offentliga.
Medan tidigare Pisa-studier som mest har genererat en handfull tidningsartiklar, var det senaste rapportsläppet som att öppna Pandoras ask. Siffrorna som Magnus Oskarsson presenterade den 3 december 2013 är det tydligaste beviset på det som många tidigare hade misstänkt: Sveriges grundskola har länge befunnit sig på ett sluttande plan.
Det är dock sannolikt inte hela förklaringen till att Pisa-rapporten innebar starten för politiker-SM i skolsatsningar. När de hetaste valfrågorna listas hamnar skolan alltid i topp och årets valrörelse, som började redan i fjol, är inget undantag. Löften om fler lärare, mindre klasser och läxhjälp varvas med krav på förstatligande och att fler lärare ska kunna göra karriär. Åtgärder som enligt Magnus Oskarsson, som även är kommunpolitiker för Socialdemokraterna i Härnösand, inte tycker är tillräckliga.
– Politikerna pratar inte om rätt saker. Det allra mesta tyder på att vi gjorde förändringar på 1990-talet som inte var jättelyckosamma. Det märks inte direkt, men efter tio år ser man resultaten. Exempelvis verkar det fria skolvalet vara ett problem och man måste våga diskutera det.
Här går åsikterna isär och i dagsläget finns inget riksdagsparti som vill förbjuda friskolor. Däremot är resurser ett ständigt trätoämne.
– Visst kan det behövas pengar men det biter inte att hälla in pengar i system som inte fungerar, säger Magnus Oskarsson.
I stället efterlyser han ett stort mått av ödmjukhet. Politikerna bör sänka tonläget, ta ett steg tillbaka och låta lärarna jobba. Tillsätt därefter en haverikommission, där alla vågar ifrågasätta sina heliga kor. En kommission som gärna får arbeta ostörd i flera år. Därefter, när den nya skolan är sjösatt, ska den få verka i fred.
– Det måste finnas vissa saker som vi har gjort, som har varit lite korkade, som andra länder inte har gjort. Vi bör ta reda på vilka de är. Dessutom måste vi närma oss forskningen och få i gång ett samtal, men tyvärr blir det skyttegravskrig direkt.
Dalande skolresultat och en infekterad debatt till trots, är Magnus Oskarsson inte uppgiven. Kanske för att såväl politikerna som professionen faktiskt är eniga om det mest grundläggande.
– Trots högt tonläge är alla överens om att vi vill ha en bra skola.
Susanne Nyström
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
TT