Motorbranschen är i stort behov av att anställa och i dag går nästan alla elever på fordons- och transportprogrammet rakt ut till välavlönade jobb.
Men trots säkra jobb och goda karriärmöjligheter minskar antalet elever som söker sig till utbildningarna.
Politikerna i Västerbotten måste ta upp motorbranschens utbildningar på dagordningen och från sin kant arbeta för att de jobb som så starkt kan bidra till ökad tillväxt och välfärd inte går förlorade.
Varje år informerar motorbranschernas yrkesnämnder genom rapporten ”Tempen på motorbranschen” om branschens rekryteringsbehov. Årets siffror visar att motorbranschen nationellt behöver anställa cirka 5 500 personer de kommande tre åren – en siffra som har ökat under senare år.
Anledningen till att motorbranschen går fortsatt starkt är att den är mindre konjunkturberoende än många andra branscher. När det är högkonjunktur är det nybilsförsäljningen som drar branschen medan efterfrågan på service och reparationer tenderar att öka i lågkonjunktur när bilparken åldras.
Bara under det senaste året har det i Västerbotten anställts 24 personer i motorbranschen.
Den vanligaste anledningen till rekryteringsbehovet är en utökning av verksamheten eftersom efterfrågan på branschens tjänster ökar. Exempelvis har bilförsäljningen i landet nått nya rekordnivåer den senaste tiden.
För att bidra till ökad tillväxt behövs tillgänglig arbetskraft. Men effekten riskerar att utebli. Samtidigt med att rekryteringsbehovet ökar ses nämligen en stadig minskning i antalet sökande till fordons- och transportprogrammet. Anledningarna tror vi är flera.
Bland annat bidrar bilden av att motorbranschen är en smutsig, tung och monoton bransch till de vikande siffrorna. Något som inte alls stämmer överens med dagens moderna och fräscha lokaler och många hjälpverktyg för att underlätta tunga lyft.
Karriärmöjligheterna är många. På motorbranschens arbetsmarknad finns sex centrala yrkesroller: lastbilstekniker, maskintekniker, personbilstekniker, bilskadereparatör, fordonslackerare samt reservdelsspecialist. För var och en av dessa finns mycket goda utvecklingsmöjligheter vad gäller karriär.
Många gånger har studie- och yrkesvägledarna använt utbildningarna som en slags nödlösning för skoltrötta ungdomar, vilket går stick i stäv med branschens krav på teknisk kunnighet.
I takt med att tekniken i bilar, lastbilar och maskiner blivit mer komplex har även kraven på personalen blivit högre: något som har bidragit positivt till lönebilden, men också till att personalförsörjningen blivit mer utmanande för branschen.
Branschens traditionella yrkesgrupper är mycket viktiga för att hålla igång både den privata fordonsparken och den svenska basindustrin. Men framöver kommer ännu högre krav att ställas eftersom bilar, lastbilar och maskiner blir mer uppkopplade och drivs av många olika typer av drivmedel.
En Tesla med ett underrede fullt av batterier och utrustad med underhållnings- och navigationssystem ställer helt andra krav än första generationens Volvo V70.
För att hänga med i den tekniska utvecklingen behöver skolor tillgång till relevant teknik. Och skolans lärare behöver rätt kunskaper. Allt för att utbildningskvaliteten ska motsvara branschens behov av personal och kompetens.
Från motorbranschens sida har vi tagit fram ett kvalitetssystem, Motorbranschcollege, som vi sjösätter på allvar under 2017. Från politikerhåll efterlyser vi nu långsiktiga satsningar på motorbranschens utbildningar, som enligt Skolverket ligger i topp när det gäller möjligheten att få fotfäste på arbetsmarknaden.
Caj Luoma