Det blev dyrare att anställa unga.
Den 1 augusti höjdes de omdebatterade arbetsgivaravgifterna.
Regeringen tycker att det är bra. De kan i stället använda pengarna till utlovade traineejobb. Andra tycker att det är dåligt och varnar för att det kan öka ungdomsarbetslösheten ytterligare. Inte minst många småföretagare påpekar att det blir dyrare, och därmed också svårare att anställa.
Regeringen fortsätter sin satsning på traineejobb, och på så kallade utbildningskontrakt, som syftar till att få människor utan gymnasieutbildning att återuppta sina studier. Såväl traineejobb som utbildningskontrakt kan hjälpa vissa människor in på arbetsmarknaden, eller tillbaka till studierna, och det är bra. Men traineejobben fokuserar mestadels på välfärdssektorn och här faller många mellan stolarna.
Vad händer om man inte vill jobba med välfärd?
Förvisso kan även andra så kallade bristyrken subventioneras inom ramen för traineejobben, men ändå – det är inget som kommer att attrahera alla. Detsamma gäller utbildningskontrakten. Vad får regeringen att tro att skoltrötta ungdomar, som hoppat av gymnasiet, plötsligt skulle slutföra sin utbildning inom ramen för en reform?
Grundtanken med dessa utbildningskontrakt är dock bra. För här ska nämligen studier på Komvux kunna kombineras med praktik eller anställning inom kommunen. Något som Småföretagarnas riksförbund länge har förespråkat i form av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem.
Detta system har framgångsrikt etablerats i bland annat Danmark, Tyskland och Österrike. Eleverna tillbringar en mindre del av sin tid i skolan och resten ute på en arbetsplats som lärling. Det innebär att man vid 19 års ålder kan ett yrke – och dessutom har gymnasiekompetens i fem basämnen. Förutom att minska ungdomsarbetslösheten kan detta system underlätta integration och göra det lättare att omskola sig, två frågor som regeringen är mycket mån om.
Det finns dock några viktiga skillnader mellan utbildningskontrakt och ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem. Regeringen hoppas för det första på att fånga upp 20–25-åringar som hoppat av gymnasiet. Småföretagarnas riksförbund vill i stället erbjuda 15-åringar ett alternativt sätt att genomföra gymnasiet – och lära sig ett yrke på kuppen. Vi vill nå dessa ungdomar när de börjar känna sig skoltrötta, inte efter att de redan hoppat av skolan och gått arbetslösa en längre period.
För det andra bygger utbildningskontrakten på att de studerande ska arbeta inom kommunen. Det behöver inte vara fel, men heller inte rätt. I det lärlingssystem vi förespråkar kan gymnasisterna arbeta hos en privat arbetsgivare och lära sig ett yrke som de själva har valt. Det kan göra all skillnad i världen.
Leif Svensson