I dagarna börjar höstterminen för landets skolelever.
De allra flesta kommer att mötas av en skola med en fungerande elevhälsa som svarar upp mot hens behov av trygghet och stöd.
Men vi vet också att det inte alltid är så, trots att skollagen kräver att alla elever ska ha tillgång till psykolog, kurator, personal med specialpedagogisk kompetens, skolsköterska och skolläkare. ”Tillgång till” betyder nämligen helt enkelt olika beroende på var i landet man bor.
Hur ser det ut i vår kommun, Skellefteå?
I Rädda barnens enkätundersökning Ung röst (2014) uppger 47 procent av de svarande barnen att Sverige behöver göra mer för att det ska gå fortare att komma i kontakt med psykolog eller kurator. 16 procent av tjejerna och fem procent killarna uppger att de haft ätstörningar och 17 procent är oroliga för att skada sig själva. Vart femte barn känner oro för att inte få tillräckligt med hjälp för att klara skolan.
Att elever mår dåligt är ingen nyhet.
Därför kräver skollagen att det finns en tillgänglig och utvecklad elevhälsa som kan möta barnens behov av stöd.
Elevhälsan är viktig för alla barn men har särskilt stor betydelse för de elever som är mer utsatta än andra. Till exempel kan den göra skillnad för nyanlända som tvingats lämna sina hem och fly till ett främmande land. Här kan elevhälsan vara betydelsefull i direkta möten med de eleverna, men också handleda och stödja skolpersonal för att skapa ett bra mottagande i våra skolor. Den är särskilt viktig för barn med psykisk ohälsa som kan ha svårt att klara skolarbetet utan rätt stöd.
Rädda Barnen kräver i ett av sina nio skolkrav att skolor i Sveriges alla kommuner säkerställer att alla elever utifrån sina behov har god tillgång till elevhälsa.
Se till att alla barn får den hjälp de behöver.
Kerstin Oscarson