Dieter är den nya religionen

Krönika. I Sverige har det inträffat någonting nytt. Om man blir bortbjuden så talar man inte sällan om vilken mat man kan äta, och förutsätter att värdparet också fixar det. Att man som värdpar tar hänsyn till människors allergier är självklart, men dagens fixering vid dieter är någonting nytt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Not Found2018-10-24 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mat är viktigt och någonting som vi gärna njuter av.

Samtidigt börjar allt fler känna skuld över att man äter fel.

Därför är det följdriktigt att SVT börjat sända ett program om fyra olika dieter: LCHF, vegan, 5:2-fasta samt Livsmedelsverkets rekommenderade kost.

Måltidsgemenskapen är och har varit viktig i alla kulturer. Den är också central i många religioner. Att inte äta det man bjuds på uppfattas i de flesta länder som oartigt – om det inte handlar om allergier. Men i Sverige har någonting nytt inträffat, nämligen att om man blir bortbjuden så talar man inte sällan om vilken mat man kan äta, och förutsätter att värdparet också fixar det.

Att man som värdpar tar hänsyn till människors allergier är självklart, men dagens fixering vid dieter är någonting nytt. Och på SVT:s hemsida står det: ”Dieten med sina tydliga kostregler ersätter religionen i det sekulariserade Sverige. Det är förklaringen till att så många just nu följer individuella dieter.”

Vi människor strävar efter kontroll och efter att hitta något meningsbärande i livet.

Vidare citerar SVT Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik:

– I den kristna mystiken talar man om underkastelsen som en sorts frihet. Genom att avstå något, att uppoffra mig själv, lida lite känner jag att jag gör något gott.

– Dieten kan fylla en livsmening så man ingår i ett sammanhang och får en meningsbärande gemenskap.

Självklart kan olika dieter fylla en viktig funktion när det gäller vår hälsa, inte minst övervikt är ett växande problem, inte bara i den rika delen av världen. Att människor avstår från kött av omsorg om djuren, eller för att man tycker att köttproduktionen påverkar vår miljö alldeles för mycket, är också argument jag kan förstå.

Vi människor strävar efter kontroll och efter att hitta något meningsbärande i livet. Tidigare fyllde religionen denna funktion för de flesta. Religionerna sa att människan är ofullkomlig och inte kan ha full kontroll, samt att det meningsfulla i livet är att lita på Gud.

I dag är dessa frågor individuella projekt, samtidigt som vi alla längtar efter att ingå i större gemenskaper. Jag tror till exempel att Sverigedemokraternas framgånger delvis beror på att man betonat den svenska gemenskapen.

Säkert tycker en del att citaten ovan är överdrivna. Men jag tycker att de pekar på centrala frågor.

I min själavård som präst har jag många gånger mött detta. Det spelar ingen roll om det varit någon med missbruksproblem eller en helt vanlig ”Svensson”.

Vi längtar alla efter kontroll och gemenskap.

När budskapet i dag är att varje människa måste snickra ihop sitt eget liv, sin egen tro, är det många som känner att de misslyckas.

Jag tror att detta kan vara en viktig delförklaring till dagens utbrändhet och den ökande psykiska ohälsan.

Hans Marklund, präst

Läs mer om