Det intuitivt goda är inte alltid det rätta

Krönika. Vill man göra ”gott” är en bra början att sätta sig in i frågor så pass att man kan göra mer intellektuellt avvägda val än att bara gå efter vad som råkade kännas intuitivt bäst från början.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2016-12-15 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En uppmärksammad och viktig debatt om godhet spårade ur innan den knappt hunnit börja.

I tidningen Fokus argumenterade Ann Heberlein(bilden), författare och teologie doktor i etik, att en god handling inte nödvändigtvis behöver vara rätt. Hon fick mothugg av Amanda Björkman, ledarskribent på Dagens Nyheter, som skrev att godhet inte ska vara ett skällsord.

Självklart ska det inte det, men man måste kunna ifrågasätta vad en god handling egentligen är.

Vi gör val hela tiden. När vi möter någon som tigger har de flesta personer i förväg bestämt sig för om de ska passera eller ge en slant i pappmuggen.

På liknande sätt väljer vi om vi ska köpa den KRAV-märkta eller den konventionellt odlade gurkan. Eller om vi ska stämma in i tongångarna om att det behövs en mer generös asylpolitik när vi läser om drunkningsolyckor i Medelhavet.

Första gången vi gör valet måste vi, om ens i bara några sekunder, hitta på en förklaring som rättfärdigar det val vi har gjort. Utifrån det skapar människor sig en världsbild som de gärna klamrar sig fast vid.

Särskilt om man handlat utifrån någonting man tror är gott, och som innebär någon form av uppoffring i tid eller pengar, hur liten den än är, kan det vara svårt att lyssna till fakta eller argument som talar emot handlingen.

Ju mer övertygad man är om att det egna valet var det goda och det enda rätta desto lättare blir det att ondgöra sig över personer som man anser gör fel. De är slappa, dumma och egoistiska, eller rentutav onda.

Men en del saker är inte så enkla som de kan verka vid en första anblick.

Så vad är det som insinueras här, kan man fråga sig. Är det fel att ge pengar till tiggare, köpa ekologiskt och att kräva en mer generös asylpolitik?

Nej, det är inte fel, men inte heller rätt. Man får väga de negativa konsekvenserna mot fördelarna.

Det beror på vilket perspektiv man har och vad man vill uppnå med sin handling.

De som lyfter fram att pengar i muggen cementerar människor i fattigdom och utanförskap, att KRAV-märkt bidrar till svält och som anser att människor drunknar på medelhavet till följd av vår asylpolitik, agerar också efter vad de tror är gott.

Vill man göra ”gott” är en bra början att sätta sig in i frågor så pass att man kan göra mer intellektuellt avvägda val än att bara gå efter vad som råkade kännas intuitivt bäst från början.

Padma Schrewelius

ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

En del saker är inte så enkla som de kan verka vid en första anblick.

Läs mer om