Just nu haglar det skattepålagor mot bilisterna och mot glesbygden.
Från årsskiftet höjs bensinskatten med 23,75 öre per liter (inklusive moms) och för dieseln blir höjningen 21 öre.
Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Ändå väljer regeringen att år efter år att straffa människor som är helt beroende av bilen.
Inför valet 2014 sa finansminister Magdalena Andersson (S) att ”det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten”.
Men verkligheten blev en annan. Sedan 2014 har skatten på bensin höjts med 1,09 kronor per liter (inklusive moms) och för diesel med 1,10. Varje år höjs skatten, vilket innebär att runt 2020 kommer Sverige att ha världens högsta skatter på dessa två helt livsnödvändiga varor för människor.
Enligt statistik från Skattebetalarnas förening var den genomsnittliga skatten på bensin under oktober månad 64 procent av bensinpriset. Varje år betalar bilisterna in över 60 miljarder kronor till statskassan i form av skatter och avgifter.
Endast cirka 25 av dessa miljarder går tillbaka till bilisterna i form av väg- och andra infrastruktursatsningar. Redan i dag betalar bilisterna nästan dubbelt så mycket i skatter och avgifter jämfört med de samhällskostnader som persontrafiken medför.
Men regeringen tycker ändå inte att det räcker. Utöver bensin- och dieselskattehöjningen finns även ett förslag om bonus-malus (beskatta bilar med höga utsläpp och premiera bilar med låga).
Grundtanken är god, men utformningen av det liggande förslaget är dåligt. Bland annat föreslås ytterligare tio miljarder kronor i kraftigt höjda fordonsskatter, vilket drabbar hushåll och småföretag.
Ovanpå allt detta ligger Miljömålsberedningens förslag om att Sverige ska gå långt före och minska sina utsläpp från vägtransporter med 70 procent fram till 2030 medan resten av EU ska minska med 20.
Konjunkturinstitutet har tidigare räknat på liknande förslag och då kommit fram till att det totala bensinpriset kan komma att behövas höjas till cirka 40 kronor per liter för att målen ska nås. För att klara jobb och företagande är det viktigt att åtgärderna i Sverige sker i harmoni med resten av EU.
Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige ska vara fossilfritt 2050. Det är bra. Fordonsindustrin är inriktat på att vi ska ställa om och arbetar intensivt varje dag med det. Den tekniska utvecklingen går fort. Nya bilar blir allt snålare och Sverige ligger i världstopp vad gäller andelen laddbara elbilar och andelen biodrivmedel.
Det tar dock tid att byta ut de cirka 4,7 miljoner bilar som nu rullar i Sverige och samtidigt kan vi inte skatta bort människors rörlighet. Det är helt enkelt inte hållbart.
Därför är det är bättre att skapa långsiktiga teknikneutrala styrmedel som gynnar den tekniska utvecklingen än att allt intensivare jaga människor i Sverige som är helt beroende av bilen och som redan är kraftigt överbeskattade.
Bertil Moldén