Danmarks Radio (DR) har fått ett stort sparbeting av den danska regeringen.
Över 400 tjänster ska bort, tre radiokanaler ska läggas ner, två tv-kanaler slås samman och ytterligare två kommer endast att finnas i digital form.
Det är en radikal nedskärning som kommer att märkas.
Men nedskärningen i sig är inte det mest anmärkningsvärda. Inte heller att två tv-kanaler övergår till att enkom finnas i digital form.
Det som är mest anmärkningsvärt är att pressfriheten är hotad.
Med det nya avtalet mellan regeringen och Danmarks Radio prövas principen om politikens armlånga avstånd till konst och media.
Direktivet från den danska regeringen är att DR ska avhålla sig från att online publicera långa och djupgående nyhetstexter.
Danmarks Radio ska också undvika konkurrens om nyheter med andra medier. Någonting som välkomnats av branschorganisationer, som menar att gratis nyheter online minskar medborgarnas incitament att betala för journalistik.
Risken är att alternativa nyhetskällor, från icke etablerade medier, blir norm när gemene hen ska läsa.
Att mediehusen vill att vi läsare ska betala för deras journalistik är fullt begripligt. Deras arbete betalar inte sig självt.
Det är dock illavarslande när politiken går in och reglerar medias nyhetsrapportering. Det lär inte resultera i att fler blir villiga att betala.
Risken är snarare att alternativa nyhetskällor, från icke etablerade medier, blir norm när gemene hen ska läsa.
Det finns flera ytterst tveksamma politiska påbud som kommer att påverka innehållet i dansk public service.
Smaka på den här: andelen dansk musik i radio ska ökas till 48 procent. Fokus ska ligga på vad man menar är renodlad dansk kultur.
Jag sätter min tilltro till att producenter själva kan sätta samman en spellista utan att politiken ska gå in och reglera vilka tonsättare och artister som ska få höras.
Public service ska säkerställa bredden. Att spela dansk musik är därmed oomtvistat. Den politiska regleringen är dock ett övertramp och ett stort avsteg från det armlängdslånga avståndet.
Som kulturnämndsordförande stöter jag på en mängd olika kulturuttryck. Somligt faller mig i smaken, andra gör det inte, på det rent personliga planet alltså.
Men jag är politiker och inte konstkritiker. Tack och lov för det. Och jag är djupt tacksam över fri media, bred kultur och ett gediget public service-utbud.
Danmark skrotar tv-licensen, liksom Sverige. Här är vi dock tack och lov inte i närheten av att reglera innehållet i public service.
I varje fall inte än så länge.
Emilia Hallin, socialdemokratisk ordförande i kulturnämnden i Skellefteå