Landets studenter har nu avverkat sina första månader av höstterminen.
Tyvärr har det för alltför många handlat om en jakt efter någonstans att bo.
Studenterna får sitt antagningsbesked cirka en månad innan terminsstart. Umeå är, trots byggandet av nya studentbostäder, fortsatt en av de rödmärkta städerna i Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport. Det vill säga: Här kan man inte erbjuda ett boende under höstterminen.
Kötiden för en studentbostad hos det kommunala bostadsbolaget Bostaden är cirka ett år. Det finns även privata fastighetsägare med studentbostäder, men också här är trycket hårt. Detta är en ekvation som inte alls går ihop.
Umeå förväntas öka sin befolkning med 10 000 invånare fram till 2024. Nu behöver man bygga cirka 1 000 studentbostäder, och det behöver byggas till priser som studenterna faktiskt har råd med.
En studentetta på 21 kvadratmeter i nyproduktion kostar 4 400 kronor i månaden. Det är nästan hälften av vad en student har att röra sig med om man räknar samman bidrag och lån. Det är en alltför stor andel av inkomsten. Det måste gå att få ner produktionskostnaden så att hyrorna blir mer rimliga.
Studenterna efterfrågar också i första hand de små lägenheterna. De tvåor som byggs har man varken behov av eller råd med.
Det är allvarligt att våra studenter, i stället för att koncentrera sig på studierna och bli trygga i sin nya omgivning, tvingas bo i tillfälliga boenden, ofta inneboende hos andra studenter, och använda energin till att jaga någonstans att bo.
Det är än mer allvarligt att studenter tvingas tacka nej till sin studieplats på grund av bostadsproblemen. Det är enkelt att konstatera att för Umeå, en stad med ambitioner att växa, är den rådande bostadssituationen långt ifrån positiv.
En rapport ”Alla får plats i stadens goda lägen”, som analysföretaget Spacescape gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen, visar att Umeå är en stad med god potential till ökat byggande i ”goda lägen”. 30 000 nya bostäder skulle kunna byggas här. Det känns positivt och visar på möjligheter.
Umeå är tyvärr långt ifrån ensamt om att ha bostadsbrist. Situationen är densamma i 240 av landets 290 kommuner. Det innebär att 94 procent av Sveriges befolkning bor i en kommun där det råder bostadsbrist. För att lösa krisen krävs modiga politiker och kloka beslut – såväl i kommuner som på riksnivå.
Det är kommunerna som har ansvaret för bostadsförsörjningen och de ansvarar också för det planarbete som ligger till grund för byggandet. Se till att det byggs fler hyresrätter. Låt de allmännyttiga bostadsbolagen gå före. Det krävs en effektiv planprocess och ett villkorat byggande så att områden som ges till exploatörer bebyggs inom en bestämd tidsram så att de nya lägenheterna blir tillgängliga snabbt.
Vi vill också se en bostadspolitik som jämnar ut dagens orättvisa beskattning av hyresrätten. Det är bristen på hyresrätter som starkt bidragit till att driva upp priserna på det ägda boendet och det är hyresrätter som våra unga på väg till det första egna boendet efterfrågar.
I dag är det alltför många som tvingas köpa sin bostad och skuldsätta sig högt.
Fler hyresrätter ger oss möjlighet att välja hur vi vill bo. Det utvecklar vårt samhälle och det utvecklar städer som Umeå.
Kerstin Granberg-Lundgren