Vart tredje år genomför PISA (Programme for International Student Assessment) en undersökning som handlar om 15-åriga elevers (årskurs 9) kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
I förra veckan presenterades den senaste undersökningen i vilken 5 500 elever från Sverige deltog. För första gången på många år lyfter resultaten.
Det är mycket glädjande och värt att fira. Resultatförbättringen är ett tydligt trendbrott. Våra 15-åringar presterar bättre i dag än tidigare.
I PISA 2012 låg våra elever under OECD-genomsnittet i alla tre ämnen. I dag ligger de antingen på eller över. Ordning och reda ligger på OECD-genomsnittet. Motivationen hos eleverna har ökat både vad gäller att skriva PISA-testet och för skolarbetet som sådant.
För denna framgång måste vi först och främst gratulera våra elever, lärare, rektorer och all annan skolpersonal.
Och tack till alla de politiker som har agerat för att stödja, utvecklas och lyfta skolan.
Samtidigt med de goda resultaten visar PISA-undersökningen på försämringar vad gäller likvärdigheten. I dag ligger Sverige på OECD-genomsnittet, medan vi låg i topp när undersökningarna startade. Uppväxtvillkoren förstärker skillnaderna och har större betydelse i Sverige än i det genomsnittliga OECD-landet.
Dessa klyftor är ett allvarligt problem. Vi måste ha ett samhälle och en skola som kompenserar för orättvisa uppväxtvillkor. På samma sätt som att ingen elev ska hållas tillbaka får ingen elev hamna bakom. Skolan ska minska klyftorna i samhället – inte öka dem.
Att likvärdigheten i svensk skola de facto minskar är en utmaning som vi måste ta på allvar.
Undersökningen visar också att det inte finns några säkerställda skillnader mellan elevers resultat i fristående och kommunala skolor när man tagit bort de två viktigaste faktorerna som är gynnsamma för friskolorna, nämligen att deras elever har en annan demografisk och socioekonomisk bakgrund.
Under de åtta år – 2006–2014 – som de borgerliga partierna styrde presenterades tre PISA-undersökningar. I alla undersökningar sjönk elevernas resultat.
De borgerliga partiernas huvudprioritering var skattesänkningar och inte skolan. Inom skolan tillät de borgerliga partierna vinstjakt att gå före kunskap. Facit blev sjunkande kunskapsresultat, lärarbrist och ökade klyftor.
Den rödgröna regeringen har en annan prioritering. Från dag ett har den arbetat för att vända utvecklingen.
Regeringen investerar i skolan. Totalt gör vi skolsatsningar på över tio miljarder kronor 2017 – utöver de tio välfärdsmiljarderna.
Den rödgröna regeringen har prioriterat en jämlik kunskapsskola, tidiga insatser och ett attraktivt läraryrke. Regeringens satsningar bidrar till att utveckla svensk skola och ger varje lärare mer tid med sina elever.
Vi ska ge professionen goda möjligheter att utföra sitt jobb med studiero i klassrummet. Samtidigt väntar regeringen på förslag från Skolkommissionen; förslag som ytterligare ska utveckla den svenska skolan.
Jabar Amin(MP)
riksdagsledamot för Västerbottens län
Att likvärdigheten i svensk skola de facto minskar är en utmaning som vi måste ta på allvar.