Den runda staden, var blev den av?

Där rök Skellefteås absolut bästa och sista chans att bli rundare. Talet om en rund stad var alltså inte så allvarligt menat.

Not Found2014-10-21 03:38
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har väl inte undgått någon att Skellefteås politiker har en vision, att antalet invånare ska växa till 80 000 till 2030.

Men när man studerar de planer som finns för bostadsbyggandet verkar det inte finnas någon koppling till politikernas ambition. Det är i dag väldigt svårt att få tag i en lägenhet om man vill flytta till Skellefteå. Det måste också vara svårt för näringslivskontoret, som ska jobba för att företag ska etablera sig i Skellefteå, när det visar sig att det saknas bostäder och långsiktiga planer för bostadsbyggande.

Vi har fått höra att bostadsbyggandet är en stor utmaning och att alla måste hjälpa till. Kommunens plantjänstemän och politiker verkar dock vara undantagna. Skellefteå kommun har tagit fram ett ganska omfattande dokument, som man kallar fördjupad översiktsplan, vilket antyder att den är mer genomarbetad och detaljerad än en vanlig översiktsplan.

Tittar man närmare på detta alster upptäcker man dock snart att det alls inte är frågan om någon översiktsplan, utan i stället ett hopkok av allmängiltiga planeringsförutsättningar och riktlinjer för hur man bör planera – ihopklippta från aktuell facklitteratur.

Man har bland annat tagit fasta på en känd planeringsregel som säger att man ska sträva efter att skapa en så rund stadsbildning som möjligt. Det ger kortare resor och mindre trafik, vilket är gynnsamt både för de boende och för miljön.

Då man i den fördjupade översiktsplanen beskriver den runda stadens alla fördelar, och säger sig ha den som ideal, skulle man kunna tro att politikerna gör allt för att få ett rundare Skellefteå. Det gör man emellertid inte. I stället planeras för en allt långsträcktare stadsbildning.

Skellefteå har emellertid turen att strax norr om centrum ha ett stort obebyggt område med förutsättningar att kunna bli Skellefteås attraktivaste. Området heter Erikslid och redan på 1990-talet planerades där en ny stadsdel – som även började byggas. Bygget avbröts dock på grund av dålig konjunktur.

När det nu åter är aktuellt att bygga på området har kommunen antagit en detaljplan som redovisar bostäder för endast cirka 300 personer i 80 villor fördelade i tre grupper – ”utslängda” i skogen utan inbördes sammanhang.

Att offra ett så stort område, endast 1,5 kilometer från centrum, som med blandad bebyggelse skulle kunna rymma bostäder för cirka 3 000 invånare, för att bygga 80 villor, är ett oförlåtligt slöseri med värdefull mark. Där rök Skellefteås absolut bästa och sista chans att bli rundare. Talet om en rund stad var alltså inte så allvarligt menat.

Jörgen Markgren

Tankesmedjan VSVB

Astor Vikström

Tankesmedjan VSVB

Läs mer om