Var tredje svensk får någon gång i livet en cancerdiagnos.
Glädjande nog botas mer än hälften av cancerpatienterna och ännu fler kan i dag leva med en cancersjukdom som betraktas som kronisk. Chansen att bli frisk från cancer ökar ju tidigare patienten känner igen symptomen, tar sig till läkare och får en diagnos så att behandling kan sättas igång.
Men det finns fortfarande cancerformer vars symptom är i princip okända för de allra flesta. Pankreascancer (cancer i bukspottkörteln) är en sådan sjukdom. Det vill vi ändra på. Därför införs nu Pankreasdagen, den 13 november, en internationell informationssatsning för att höja kunskapen om pankreascancern och dess symptom – allt för att rädda liv.
Cancer i bukspottkörteln och drabbar drygt 1 000 svenskar varje år. Åtta av tio har inte märkt några symptom och kommer därför till vården i ett sent skede. Cancern har hunnit sprida sig och det är oftast för sent för att operera och därmed bota sjukdomen. Upptäcks cancern däremot i tid finns möjligheter till bot.
I början ger pankreascancer inga eller väldigt diffusa symtom. Det är som regel i ett senare stadium, när typiska symtom börjar uppträda, som patient och sjukvårdspersonal börjar misstänka pankreascancer. Orsakerna till cancern är inte helt klarlagda, men det finns ett visst samband med tobaksrökning, diabetes typ 2 och ärftliga faktorer.
Här är typiska symtom att vara uppmärksam på kopplat till pankreascancer:
- Smärtfri gulsot (gulfärgad hud/ögonvitor, mörk urin).
- Kraftig oförklarlig viktminskning.
- Kraftig och nydebuterad buksmärta.
Katarina Johansson