PÄ bara nÄgra timmar snöade delar av Sverige igen.
TÄg- och busstrafik fick stÀllas in och bilar fastnade i timslÄnga köer. GÄende hade svÄrt att ta sig fram, mÄnga halkade och skadade sig.
FotgÀngare Àr de som vid snö och isigt vÀglag drabbas av flest skador som krÀver sjukvÄrd. Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, halkar drygt 25 000 personer varje vinter sÄ illa att de mÄste söka lÀkarvÄrd, och drygt 3 000 av dessa hamnar pÄ sjukhus.
Den vanligaste skadan Ă€r en bruten eller kraftigt stukad handled, arm eller axel. Ăldre Ă€r de mest utsatta och kvinnor Ă€r i majoritet.
Vinter, mörker och halka, samt kommuner som snÄlar med snöröjning och sandning, Àr en olycklig kombination. Studier frÄn VÀg- och transportforskningsinstitutet visar att det finns ett tydligt samband mellan kostnaderna för vintervÀghÄllning och kostnaderna för skador.
I kommuner dÀr det lÀggs smÄ resurser pÄ vintervÀghÄllning Àr kostnaderna för fallrelaterade skador högre. Men eftersom kostnaderna för vÄrden och vintervÀghÄllningen tas ur olika pengapÄsar fÄr kommunen inte tillbaka pengarna i form av lÀgre vÄrdkostnader dÄ vÄrden sköts av landstingen.
Varje Ă„r omkommer cirka 1 500 personer pĂ„ grund av fallolyckor och 70 000 skadas sĂ„ illa att de mĂ„ste uppsöka akutvĂ„rd, enligt MSB. Ăldre drabbas hĂ„rdast.
Som jÀmförelse omkom 254 personer förra Äret till följd av trafikolyckor, det lÀgsta antalet i modern tid, trots att antalet bilar pÄ vÀgarna var historiskt högt.
NÀr riksdagen 1997 antog en nollvision omkom 541 personer. Halveringen av antalet omkomna i trafiken Àr resultatet av en uttalad nollvision med kraftfulla förebyggande insatser.
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap har i en rapport redovisat hur dÄlig kunskapen om olika typer av olycksfall Àr. Majoriteten svenskar tror till exempel att trafikolyckor orsakar flest dödsfall. Politiker utgör förmodligen inget undantag. Inte undra pÄ att de politiska prioriteringarna blir dÀrefter.
Fall- och halkolyckor Àr i dag ett tyst samhÀllsproblem. Vi vet att de intrÀffar men de flesta har inte klart för sig hur omfattande och allvarligt problemet Àr. Om inget görs lÀr det bli riktigt trÄngt pÄ vÄra sjukhus framöver, för de Àldre blir cirka 45 000 fler varje Är.
DÀrför Àr det dags för politikerna att vakna upp och ta krafttag om antalet fallolyckor ska minska. 2018 mÄste bli Äret nÀr riksdagen inte bara formulerar, utan ocksÄ satsar seriöst pÄ en nollvision för fallolyckor. Det skulle spara stora resurser och onödigt lidande för mÄnga mÀnniskor.
Jöran Rubensson