Civilsamhället och den moderna folkrörelsen

Krönika. Vi har egna erfarenheter, inte minst i norra Sverige, av vad som kan hända när en byutvecklingsgrupp, eller en idrottsförening, bestämmer sig för att vara med och utveckla bygden.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2016-04-28 05:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Folkrörelser, föreningar och kooperativ är viktiga, tycker regeringarna i Europa.

Ungefär så här skriver Europeiska rådet, där alla 28 regeringar finns med, i sina slutsatser från mötet 5 december förra året: ”Den sociala ekonomin bidrar till ett antal viktiga EU-målsättningar, inklusive uppnåendet av smart, hållbar tillväxt för alla, högkvalitativa arbetstillfällen, social sammanhållning, social innovation, lokal och regional utveckling samt miljöskydd. Den är också ett viktigt verktyg som bidrar till att säkerställa folks välbefinnande. Ännu viktigare är att den sociala ekonomin som sektor har klarat sig igenom den ekonomiska krisen mycket bättre än andra sektorer och erhåller ökat erkännande på europeisk nivå.”

De senaste åren har den sociala ekonomin blivit allt mer politiskt synlig som en sektor som utgör en viktig pelare, särskilt när det gäller sysselsättning och social sammanhållning i Europa, och som viktig för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

Vad det handlar om är en uppsjö av organisationer, föreningar och företag som bildas och där människor är aktiva och engagerade. Vi pratar om exempelvis kooperativ, ömsesidiga bolag, stiftelser och föreningar samt nyare former av sociala företag.

Vi har egna erfarenheter, inte minst i norra Sverige, av vad som kan hända när en byutvecklingsgrupp, eller en idrottsförening, bestämmer sig för att vara med och utveckla bygden. Genom att mobilisera sina medlemmar och organisera aktiviteter kan man försätta berg. Om man tar steget vidare och driver företag som ägs gemensamt utvecklas både människorna som är involverade och samhället.

Det finns alla skäl att detta uppmärksammas också i den politik som förs – inte bara i EU. Genom nya upphandlingsregler kan både kommuner och regioner se till att denna växande folkliga rörelse ges möjligheter att bidra till våra samhällens utveckling, sprunget ur vårt egna engagemang liksom vårt gemensamma.

Sådana verksamheter har huvudsakligen sociala mål – inte vinstmaximerande. Genom att de återinvesterar vinsten skapar de också ett mervärde för kunder och anställda, vilket ger ökad kvalitet på de tjänster de tillhandahåller. Dessa verksamheter, som faller inom ramen för den sociala ekonomin, ger en hållbar och inkluderande tillväxt för alla.

Därför tycker jag att varje region och varje kommun borde bestämma sig för att underlätta för föreningar och folkrörelser att utveckla sin verksamhet och växa. Det vore till gagn både för samhällsutvecklingen och för demokratin.

Jens Nilsson

socialdemokratisk Europaparlamentariker

Varje region och varje kommun borde bestämma sig för att underlätta för föreningar och folkrörelser att utveckla sin verksamhet och växa.

Läs mer om