In this photo taken Friday, April 22, 2011, a miner walks in the tunnel of the Rozna uranium mine near the town of Dolni Rozinka, Czech Republic. Deep beneath lush countryside, large pneumatic drills smash rock in search of uranium. An industry once associated here with forced labor, tragic deaths and terminal decline is staging a dramatic comeback. (AP Photo/Petr David Josek)
Att bryta uran är inte vilken verksamhet som helst.
Uranbrytningen för med sig många negativa konsekvenser, bland annat i form av radioaktiv strålning.
För att värna miljön, människorna och kommande generationer har Miljöpartiet de gröna länge verkat för att förbjuda uranbrytning i Sverige.
Under den förra mandatperioden föreslog vi från Miljöpartiets sida årligen i motioner riksdagen att uppmana regeringen att utreda hur ett lagstiftat uranbrytningsförbud skulle kunna införas.
Centerpartisten Helena Lindahl, riksdagsledamot för Västerbottens läns, som då ingick i den borgerliga regeringens underlag, röstade konsekvent mot våra motioner.
Så röstade hon den 27 april 2011, den 14 mars 2012, den 21 mars 2013 och den 19 mars 2014.
Under sina åtta år vid makten vägrade alltså de borgerliga partierna, inklusive Centerpartiet, att utreda frågan om förbud mot uranbrytning.
Vi miljöpartister och socialdemokrater menar däremot allvar. I regeringsöverenskommelsen från i höstas kom vi överens om att: ”Sverige ska inte öppna upp för utvinning av uran, olja eller gas.”
Redan efter knappt ett halvårs regeringsinnehav pågår samtal inom regeringskansliet om hur vi ska gå till väga för att kunna förverkliga detta.
Centerpartiet och Helena Lindahl, som nu är i opposition, har i det läget valt att lämna in en identisk motion till riksdagen.
Det är att slå in öppna dörrar, och därför ska motionen avslås.
Att år efter år rösta mot Miljöpartiets motion, medan man var i regeringsställning, men sedan plagiera den nu när man är i opposition, är inget annat än hyckleri.
Sådant inger inget förtroende.
Jabar Amin(MP)
riksdagsledamot för Västerbottens län