Den globala uppvärmningen skapar hunger och fattigdom när fattiga jordbrukares skördar minskar.
Även Sveriges befolkning bidrar till det genom sin påverkan på klimatet.
Nu på söndag (den 16 oktober) i samband med Världshungerdagen är ett bra tillfälle att se över sina vanor och konsumtionsmönster.
Småskaliga bönder i Afrika, Asien och Latinamerika ser sina skördar regna bort, eller förstöras av torka, och deras familjer går hungriga.
Klimatförändringarna är ett hinder för att nå de globala hållbarhetsmålen: att utrota hunger och fattigdom till 2030.
Det konstaterar FN:s jordbruksorganisation FAO i en rapport som släpps med anledning av Världshungerdagen. Vi på biståndsorganisationen We Effect samarbetar med FAO och i de 24 länder där vi finns ser vi tydligt hur hårt klimatförändringarna drabbar de fattigaste.
Nästan 800 miljoner människor går hungriga i världen och över 700 miljoner lever i extrem fattigdom. En majoritet av dessa bor på landsbygden och är helt beroende av jordbruket för sin överlevnad.
Fattigdom och hunger är dessutom koncentrerade till de delar av världen där befolkningen växer samtidigt som klimatförändringarna blir en allt större utmaning.
Det tydligaste exemplet är Afrika där hälften av de extremt fattiga i världen lever. Afrikas befolkning väntas fördubblas till 2050.
Samtidigt är Afrika söder om Sahara redan i dag hårt drabbat av klimatförändringar – torka, oregelbundna regn och häftiga skyfall.
Hur ska den kraftigt växande afrikanska befolkningen klara att livnära sig om den utvecklingen fortsätter?
För att nå FN:s globala hållbarhetsmål, att utrota fattigdom och hunger till 2030, krävs två saker: En kraftsamling för att begränsa vår påverkan på klimatet och omfattande satsningar på ett hållbart jordbruk.
Nästan alla kan förändra sina vanor och konsumtionsmönster för att inte bidra mer än nödvändigt till ett varmare klimat. Det gör skillnad, inte bara för klimatet utan även för att minska fattigdom och hunger i klimatförändringarnas spår.
Anneli Rogeman