Byggbranschen sysselsätter över 300 000 anställda i Sverige. Men med målet att bygga 700 000 bostäder till 2025 kommer vi att behöva utländska företag och utländsk arbetskraft, de nyutbildade kan bara ersätta dem som går i pension.
Konkurrens på lika villkor är bra och vi välkomnar alla seriösa företag. Vi ska dock komma ihåg att den svenska marknaden inte är speciellt stor i ett europeiskt perspektiv och att våra regelverk kan uppfattas som hinder för utländska bolag att etablera sig i Sverige.
Att pressa kostnadsnivåer är naturligt för alla företag. Enligt forskare är det dock svårt att jämföra produktiviteten på den svenska byggmarknaden med andra länders, men liksom i andra branscher finns även i byggbranschen en vilja att utvecklas.
I diskussionen om kostnadsnivåer och konkurrensen på den svenska byggmarknaden förekommer dock en del myter, som kan besvaras med fakta för en bättre diskussion. Det sägs att det är dyrt att bygga i Sverige. Det stämmer till viss del, men det finns förklaringar till kostnadsnivån:
- Svenska lönekostnader för byggnadsarbetare är nästan dubbelt så höga som snittet i EU.
- Momsen i Sverige är betydligt högre än EU-snittet.
- Vi har höga krav på energi- och klimatanpassning som bidragit till en kostnadsökning.
- Även ökade lokala krav, gestaltningsprogram, tillgänglighet, byggande i ett särskilt material och nationella regler är exempel på där det skiljer sig mellan länder.
- Vi har höga krav på säkerhet. Det kostar, men det har också lett till att vi har en nedåtgående trend av arbetsplatsolyckor, lägst antal dödsolyckor inom EU, låg sjukfrånvaro och lägre risk för förtidspension än genomsnittet för andra yrkesgrupper. Det är vi stolta över och det kommer vi inte att göra avkall på.
Konkurrenssituationen inom byggbranschen sägs vara dålig och bestå av ett fåtal stora bolag. I själva verket domineras branschen av små företag. 94 procent av företagen har färre än tio anställda.
Det finns bara fyra stora börsnoterade bolag, men antalet anställda i dessa motsvarar tio procent av de anställda i byggindustrin. De tre största företagens omsättning motsvarar 20 procent av branschens. Detta tyder på att konkurrensen är god, därmed inte sagt att den inte kan bli bättre.
Det tar tid att bygga i Sverige, sju–tio år från idé till färdig bostad är inte ovanligt. Här finns en klar förbättringspotential.
Överklagande och detaljeringsnivåer i miljöbalken tar tid men förändrar oftast inte projekten. De långa ledtiderna innebär att det är svårt för små företag att satsa. Kortare tider skulle leda till att fler aktörer vågar satsa och investera i mark och förberedelsearbeten.
Menar våra politiker allvar med att öka konkurrensen finns åtgärder som gör det enklare för fler, både svenska och utländska företag, att verka på den svenska marknaden. Vi vill inget hellre än att ta en diskussion om förutsättningarna för att bygga fler bostäder.
Johan Hallberg