Birger Jarl, Alfred Nobel, Fredrik Reinfeldt. När Sveriges skolelever öppnar sina läroböcker lyser kvinnorna med sin frånvaro.
Det är av största vikt att kvinnorna får sin rättmätiga plats – även i Sveriges historia, skriver författarna Marcus Lundstedt och Christopher Eliasson med anledning av Internationella kvinnodagen.
Varje vecka går Sveriges dryga miljon elever till sina klassrum för att få nya kunskaper. Men för att lära för livet behöver de känna till historien. De behöver fakta. De behöver läsa om människor som inspirerar och är föredömen för deras egen framtid. Dessvärre är inte historieböckerna till hjälp i alla avseenden.
För att som kvinna ta plats i svenska läroböcker i historia är det säkrast att vara drottning. Det visar den första och hittills enda studien i sitt slag. I rapporten, som gjordes 2010 av professor Ann-Sofie Ohlander vid Örebro universitet, slås det fast att endast 62 av 992 namngivna personer i de fyra undersökta läroböckerna var kvinnor.
Enligt studien beskrivs kvinnor dessutom som objekt och de spelar ytterst sällan en aktiv roll. Bland 550 arbetsuppgifter till en av läroböckerna är drottning Margareta den enda kvinna som nämns. Däremot finns flera hundra män med. Kvinnor som påverkat vår historia är osynliga i litteraturen. Genomgående återger läroböckerna en mansdominerad historieskrivning.
I populärkulturen finns det ljuspunkter att inspireras av. Ett färskt exempel är SVT:s drama ”Fröken Frimans krig” som drog miljonpublik. Serien baseras på en bok som porträtterar några av de starka kvinnor som banade väg för kvinnlig rösträtt i Sverige.
De senaste tre åren har vi arbetat med att ge den 17-åriga 1800-talsmamman Anna Jonsdotter nytt liv genom fotoboken ”Drottning av Bredfjället”. Annas historia är spektakulär, men långt ifrån unik.
Det är en berättelse om en av alla kvinnor som sällan eller aldrig får plats i historien. Hon får ett oäkta barn, men i stället för att ta livet av sin dotter – som flera gjorde då – lämnar hon samhället bakom sig och bygger själv upp ett liv på kungens mark.
Anna var en självständig person som tog makten i egna händer för att överleva i det mansdominerade Sverige. Hennes och andras berättelser ger en mer rättvis bild av den svenska 1800-talskvinnan, som annars ofta får nöja sig med en biroll och gestaltas som offer.
En annan ny bok, ”Den dolda kvinnomakten”, bekräftar problematiken. Författarna, däribland flera av Sveriges ledande historiker, menar att det är en myt att det saknas kvinnliga förebilder i historien. Hjältinnorna syns dock inte i böckerna, eftersom historieskrivarna tog för givet att världen alltid styrts av män.
Vi uppmanar nu såväl läroboksförfattare som lärare och skolelever att ta upp jakten på fler kvinnor som Anna Jonsdotter. De finns där och de förtjänar en plats i historien. Dagens elever behöver en sann bild av historien för att Sverige ska bli ett mer jämställt land.
Marcus Lundstedtfotograf och författare till boken ”Drottning av Bredfjället”
Christopher Eliassonfotograf och författare till boken ”Drottning av Bredfjället”