Motpoler. Talet om en blocköverskridande regering tar inte hänsyn till sakpolitiska skillnader mellan blocken.
Fyra av tio väljare vill ha en blocköverskridande regering, löd rubriken i Aftonbladet (11/9 2018).
Samma sak rapporterade Sveriges Television i våras (24/4 2018).
I dessa dagar tycks många drömma om en regering med parlamentarisk majoritet, eller åtminstone ett stort stöd. Men som opinionsanalytikern Markus Uvell konstaterar på Twitter tenderar dock sådana drömmar att kollapsa när de konkretiseras.
Det är lätt att ta ställning för ett abstrakt och föreställt samarbetsvänligt regeringsalternativ. Men om man i stället meddelar att detta alternativ också innebär att Stefan Löfven (S) fortsätter att vara statsminister, eller att Ulf Kristersson (M) ska bli det, faller en hel del väljare bort.
Som Lena Mellin skriver i Aftonbladet (13/9 2018) vill inte ens en femtedel av väljarna ha ett samarbete mellan Alliansen och de rödgröna. När väljarna själva ombeds pussla ihop sin drömregering i SVT:s Valu kommer ingen blocköverskridande koalition ens på tio-i-topp-listan.
Ännu värre blir det när man kommer in på de sakpolitiska skillnaderna.
När väljarna ombeds pussla ihop sin drömregering kommer ingen blocköverskridande koalition ens på tio-i-topp-listan.
Går det överhuvudtaget att föreställa sig att en regering bestående av S, MP, L och C – Stefan Löfvens drömalternativ – skulle kunna föra en ekonomisk politik som gillas av de respektive partiernas väljare? Vad är det för reformförslag man hoppas att en regering bestående av socialdemokrater och moderater – som bland annat Expressen förespråkat – ska lägga fram?
Där blir de flesta svaret skyldiga.
Sanningen är att det mesta pratet om blocköverskridande regeringar bara är övningar i matematik där riksdagens 349 mandat ska betvingas med rätt ekvation.
Men en parlamentarisk majoritet är inte värd något om inte regeringspartierna kan enas om hur den ska användas, eller om den resulterar i en annan politik än den väljarna efterfrågat med sina röster. Att en regering hämtar sitt underlag från olika block kanske innebär att den formella matematiken går ihop, men det är ingen magisk ekvation för sakpolitiskt innehåll.
Förespråkarna för blocköverskridande regeringar talar ibland om behovet av stabilitet.
Sverige befinner sig dock inte i en djup kris. Det vi behöver är snarast reformer som förhindrar att vi hamnar i en sådan.
Räkna inte med att några sådana kommer från en teoretisk regeringskonstellation, hur många riksdagsmandat den än kan räkna hem.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån