Nationalistiska Sannfinländarna blev Finlands näst största parti och i Storbritannien tävlar de största partierna om att ha den tuffaste invandringspolitiken.
Även för svensk politik är det avgörande att bättre förstå vad som driver stödet för invandringsfientlig populism och hur den bäst bemöts.
Populistiska anti-invandringspartier har de senaste åren gått framåt i vissa länder i Europa, bland annat i Sverige, men backat i andra – såväl i mandat i parlamentet och procent i opinionsmätningarna som i reellt politiskt inflytande.
Det sägs att ekonomisk oro leder till ökat stöd för invandrarkritisk populism, men den ekonomiska krisen har inte generellt sett gynnat dem. Tvärtom gagnas i normalfallet etablerade partier, som väljarna ser som mer trovärdiga i ekonomiska frågor.
Men när den ekonomiska krisen inte duger som förklaring för populistiska partiers framgång, så innebär det också att åsikterna inte per automatik försvinner när ekonomin återhämtar sig. Vi behöver alltså bättre förstå de verkliga drivkrafterna till att väljare vänder sig till populistiska anti-invandringspartier.
- Politiska åsikterär bästa förklaringen till väljarstödet för populistiska anti-invandringspartier. De flesta som röstar på partier med ett program mot invandring, är helt enkelt för partiernas invandringspolitik. Den centrala frågan blir då varför så många har dessa åsikter.
- Globaliseringenär en del av svaret. En ökad rörlighet och ett ökat utbyte med omvärlden har mestadels goda ekonomiska och kulturella effekter, men vissa har lämnats efter. Vi har fått en förstärkt uppdelning mellan ekonomiska vinnare och förlorare, och mellan de som omfamnat globaliseringens ideal och de som har mer konservativa värderingar i sociala frågor. Den som känner sig maktlös, söker en syndabock och invandringen har blivit en stark symbol för denna förändring: Den utmanar nationens yttre gränser och dess inre karaktär.
- Politiska alternativär en annan del. Forskningen visar att negativa attityder till invandring i sig inte är något nytt. Det som är nytt är att det numera finns partier som har invandring som huvudfråga och som blivit mer politiskt slipade. Väljarna har ett annat utbud helt enkelt.
- Den politiska dagordningenär ytterligare en faktor. Historiskt har frågor som välfärd, ekonomi och jobb varit de viktigaste frågorna för svenska väljare. Invandringsfrågan är nu en allt viktigare fråga för väljare, vilket kan gynna populistiska partier som har det som huvudfråga.
Långsiktigt behöver vi ökad demokratisk delaktighet i en internationaliserad värld. Redan här och nu, nationellt och lokalt, måste politiken bli bättre på att sätta socioekonomiska frågor högt på dagordningen, samt engagera breda koalitioner för invandring på lokal nivå, särskilt i civila samhället.
Clara Sandelind